Mistsignalapparater

Mistsignalapparater. Under tjocka och mindre sigtbar luft (»mist») skola vissa signaler gifvas dels ombord å fartyg i sjön, dels från fasta platser vid kusterna och å fyrskepp. Rörande signaleringen från fartyg i sjön finnas allmänna föreskrifter meddelade i den internationella öfverenskommelsen »angående åtgärder till undvikande af ombordläggning samt signaler för angifvande af nöd å fartyg», i Sverige senast kungjord genom k. förordn. d. 20 Febr. 1885. Enligt denna skall hvarje ångfartyg vara försedt med ånghvissla eller annan starkt ljudande ångsignalapparat, så anbragt, att ljudet icke hämmas af något hinder, samt med starkt ljudande mistlur och klocka. Segelfartyg skall vara försedt med likadan mistlur och klocka. (För turkiska fartyg gäller det undantag att i st. f. klocka skall användas trumma.) -- Apparaternas och signalernas beskaffenhet å platser vid kusterna (vanligen fyrplatser) och å fyrskepp bestämmes af de särskilda landens styrelser. De vanligaste och kraftigaste af dylika apparater äro signalkanoner och mistsirener, de senare drifna af varmlufts- eller ångmaskiner. I öfrigt användas för detta ändamål mistklockor samt stundom mistlurar, knallraketer och gongong. Till mistsignalapparater böra äfven räknas klockbojar och ljudbojar, som utläggas vid vissa grund, och hvilkas ljud åstadkommes genom vågrörelsen. -- Som teorien för ljudets hörbarhet under olika förhållanden ännu är endast föga utvecklad, ega mistsignaler blott ett relativt värde och kunna af sjöfarande endast med försigtighet användas såsom vägledande. A. G.