Molosser (Grek. Molossoi), folk af hellenisk stam, fördes, enligt sagan, af Pyrrhos, Achillevs' son, från Tessalien till Epirus, der de bosatte sig n. om Ambrakiska viken, omkring Dodona, i det efter dem uppkallade landskapet Molossis l. Molossia och bemäktigade sig det pelasgiska oraklet i Dodona. En annan hop hade förenat sig med de till Asien utvandrade jonerna. Ehuru man således gaf dem en grekisk härstamning, betraktade man dem likväl som halfbarbarer till följd af deras blandning med Epirus' barbariska folkslag. De underlade sig småningom större delen af Epirus, hvarför deras konungar, af aiakidernas l. pyrrhidernas dynasti, kallade sig konungar af Epirus. Deras hufvudstad var Passaron, tills de efter det peloponnesiska kriget (431--404 f. Kr.) eröfrade det akarnaniska Ambrakia och gjorde det till sin hufvudstad. Efter Pyrrhos III:s död (192 f. Kr.) sönderföll molossernas rike och blef ett byte för macedonerna och derefter för romarna. Se Epirus.
Nordisk familjebok · första upplagan
Molosser
Ämne: Grekiska landskap, städer och öar · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1244–1245 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗