Mundering (af montera, se d. o.), krigsv., kallas i Sverige soldatens beklädnad och särskildt en omgång af densamma. Inom flertalet af de europeiska arméerna underhållas i regeln tre munderingar för hvarje i ständig tjenstgöring varande soldat: en ny för utryckning i krig, en fullt brukbar för användande i fredstid och en sliten och lagad för släptjenst. Af hästmunderingar underhållas vanligen en krigsmundering och en i bruk varande. -- Beklädnadsstaterna för Sveriges värfvade trupper upptaga i allmänhet endast två fullständiga munderingar, ehuru flere i verkligheten finnas. Vid rotehållstrupperna underhållas alltsedan Karl XI:s tid tvänne munderingar för hvarje man, en lifmundering, som skall vara ny att påtagas vid utryckning i krig, och en släpmundering, som begagnas vid alla tillfällen i fredstid. Lifmunderingen, som förr kallades »liveriet», har alltid underhållits af kronan, hvaremot rotehållaren enligt Karl XI:s bestämmelser skulle bestå soldaten s. k. »släpkläder», mot det att denne arbetade hos honom. Småningom försvunne släpkläderna, hvaremot roten bidrog med hälften till soldatens beklädnad. Detta fortfor till 1858, då rotarna befriades från beklädnadsbidraget under förutsättning att det af riksdagen till beklädnaden anvisade anslaget fortfarande får utgå. Vid rusthållstrupperna voro rusthållarna skyldiga att anskaffa och underhålla munderingarna, som äfven voro två, samt hästmunderingen, tills denna skyldighet 1885 och 1886 öfvertogs af staten mot en årlig afgift af 40 kr. för hvarje beridet och 20 kr. för hvarje afsuttet nummer. Enligt ett uppgjordt förslag, som möjligen snart torde blifva faststäldt, skola för hvarje indelt soldat underhållas tre munderingar, en första, en andra och en tredje, förutom reservpersedlar. Första munderingen är afsedd för krigsbehof och får, liksom lifmunderingen, icke påtagas utan K. M:ts befallning. Andra munderingen skall användas till vanligt bruk i fredstid och den tredje till exercis och släptjenst. Lifmunderingen förvaras hos rote- och rusthållarna i rotekistan eller rustkammaren eller, numera på många ställen, i regementsförrådet. För beväringens exercerande styrka underhållas en lif-(första)mundering för krigsoch en släp-(andra)mundering för freds-bruk. Båda förvaras i regementsförråden. Af kappor och hästmunderingar underhålles i vanliga fall endast en omgång. C. O. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Mundering
Ämne: Vapen, artilleri och utrustning · Krigsväsende och armé
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1486–1487 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗