Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Normalton

Ämne: Musikteori och musikterminologi · Musik och italienska lånord

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 2433 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Normalton kallas det ettstrukna a (a1) i musiken, emedan man efter denna tons normalhöjd plägar stämma instrumenten. Normalhöjden, som fordom var mycket vacklande, fastställdes af franska akademien 1858 till 875 enkla eller 437,5 dubbla svängningar i sekunden. Denna Parisstämning (diapason normal) är något djupare än de förut på skilda ställen brukliga och införes nu allmänt öfverallt. Stämgafflar äro vanligen stämda i a1 (i England vanligen i c2). A. L.