Nutation (Lat. nutatio, vaggande, vacklande), astron., en oscillerande rörelse hos jordens axel, hvaraf verkan ger sig tillkänna genom en motsvarande skenbar rörelse hos himmelssferen, sålunda äfven genom en skenbar periodisk förändring i stjernornas lägen. Se Precession . E. J.
Jorden 1. Astron. Jorden l. Jordklotet (Lat. Tellus) är den planet, som vi bebo. Kännedomen om att jorden verkligen … Sidoparallax (jfr Parallax) kallas vinkeln mellan en stjernas vertikalplan för en iakttagare på jordytan och densammas ver… Solen astron., planetsystemets centralkropp. Dess medelafstånd från jorden är beräknadt till 148,670,000 km., under… Satellit (af Lat. satelles, lifvakt), astron., måne, drabant, kallar man en sådan himmelskropp, som åtföljer en planet… Eqvator (af Lat. aequare, göra lika). 1. Jordeqvator, den storcirkel, utefter hvilken ett genom jordens medelpunkt vi… Bredd Latitud. 1. En orts geografiska bredd eller polhöjd är den vinkel, som lodlinien, d. v. s. en mot jordytan vi… Venus astron., den 2:dra, från solen räknadt, af de stora planeterna, af de gamle äfven benämnd Afrodite (Aphrodite… Jupiter astron., vårt solsystems störste planet. Näst Venus är han den af planeterna, som lyser klarast och är derför…
Alla artiklar i ämnet →