Passadvindar, passader (T. passatwinde, af Fr. passade, genomfart; Fr. venis alizés, Eng. trade-winds), kallas de vindar, som blåsa från ett och samma väderstreck hela året om. Närmaste trakten omkring eqvatorn upptages af det s. k. »stilla bältet», inom hvilket mestadels fullkomlig vindstilla, med mulen himmel, häftiga regn och åskväder, är rådande. Detta bälte begränsas på norra sidan af nordöstpassaden och på södra af sydöstpassaden, af hvilka den förra under hela året ligger på norra halfklotet, den senare antingen helt och hållet eller till största delen på det södra. Passadvindarna äro företrädesvis utbildade i de stora oceaner, som sträcka sig från eqvatorn i nord-sydlig riktning till höga breddgrader, nämligen Atlantiska, Stilla och södra Indiska hafven, medan de i norra Indiska hafvet ersättas af de s. k. monsunerna (se d. o.). Stilla bältet och de på ömse sidor om detsamma liggande passadregionerna följa solens rörelse under årets lopp. I Mars månad, då hafsvattnets yttemperatur är som lägst, ligger nordöstpassadens region i Atlanten 9° sydligare än i Sept., då hafsytan har sin högsta temperatur under året. Dessa förändringar synas af följande tabell, hvari angifvas gränserna för de tre ifrågavarande områdena under nämnda månader för Atlanten och Stilla oceanen.
Sydöstpassaden. Mars Sept. Atlanten 25° s. lat.--eq.; 25° s.--3° n. Stilla Oceanen 28° s.lat.--3°n.lat.; 20° s.--7° n.
Stilla Bältet. Mars Sept. Atlanten eq.--3° n. lat.; 3° n.--11° n. Stilla Oceanen 3° n.lat--5° n. lat.; 7° n.--10° n.
Nordöstpassaden. Mars Sept. Atlanten 3° n. lat.--26° n. lat.;11° n.--35° n. Stilla Oceanen 5° n. lat.--25° n. lat.; 10° n.--30° n.
Passadregionerna utmärka sig genom klar himmel och bristande nederbörd, medan i stilla bältet nästan dagligen häftiga regn falla. De trakter af jorden, som hela året om ligga inom passadernas gränser, äro derför mycket torra, hvaremot en bestämd regntid af bryter den torra årstiden i de trakter, som genom stilla bältet och passadregionernas flyttning med solen röna inverkan af dessa bältens motsatta väderlekskarakter. -- Genom sina med årstiden vexlande temperaturförhållanden utöfva de stora kontinenterna en märkbar inverkan på passaderna, som träffa deras kuster, hvaraf monsunerna uppstå. Den i norra Indiska hafvet vintertiden blåsande nordöstmonsunen framkallas af samma orsaker, som betinga nordöstpassaden i de andra oceanerna på norra halfklotet, men förstärkes genom det höga lufttryck, som vid denna årstid är rådande öfver den vidsträckta asiatiska kontinenten. Då deremot under sommaren sydöstpassaden i södra Indiska oceanen, liksom i de andra hafven, öfverskrider eqvatorn och, inkommen på norra halfklotet, genom jordens rotation öfvergår till s. och s. v., har den asiatiska kontinenten blifvit så starkt upphettad öfver de angränsande hafvens temperatur, att ett lufttrycksminimum derstädes bildat sig. Detta låga tryck framkallar luftströmmar från alla håll in emot det inre af det asiatiska inlandet, och den nyss nämnda sydvestvinden inströmmar då från hela norra Indiska hafvet öfver Asiens sydkust. Följden häraf är, att öfver hela detta haf och angränsande asiatiska kust tvänne olika vindar blifva herskande under olika tider på året, nämligen nordöstvinden om vintern och sydvestvinden om sommaren. Det är detta fenomen, som fått namn af monsun-fenomenet. -- Passaderna frambringas af skilnaden i lufttrycket omkring eqvatorn och det höga tryck, som ständigt existerar vid 30° latitud såväl n. som s. om eqvatorn, hvarigenom i de båda hemisfererna framkallas luftströmmar, riktade mot eqvatorialtrakten. På dessa luftströmmar inverkar jordens rotation sålunda, att den gifver dem en afvikelse mot ö., till följd hvaraf den nordliga luftströmmen på norra halfklotet blifver nordöstlig och den sydliga på södra halfklotet sydöstlig. R. R.