Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Pigghaj

Ämne: Fiskar: släkten och familjer · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1266–1267 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Pigghaj, hå, Acanthias vulgaris Risso, zool., en af de mindre hajarterna, tillhör fam. Spinacidae. Jämte en annan art, A. Blainvillii, bildar den ett särskildt slägte, som skiljer sig från öfriga till vår fauna hörande slägten af familjen derigenom att tänderna äro i båda käkarna lika, med spetsarna vända långt åt sidan, och näsöppningarna belägna ungefär midt emellan nosspetsen och munnen samt att framom hvardera ryggfenan finnes en tagg. Arterna af slägtet förekomma inom de tempererade zonerna på båda half kloten, men saknas i de tropiska hafven. Den hos oss förekommande arten, som når en längd af omkr. 1 m., är den allmännaste af alla våra hajarter och förekommer från södra Östersjön, dit han någon gång ingår, längs hela Skandinaviens kust ända upp till Finmarken. Norrut är han mera sällsynt, men för öfrigt förekommer han rätt talrikt och fiskas dels med backor, dels med särskilda garn, »hågarn», och fås dessutom tillfälligtvis i andra fiskegarn. Han är den enda hajart, som ätes hos oss, och skall synnerligast fordom hafva varit högt värderad af innevånarna vid våra vestra kuster. I slutet af 1500-talet var den föremål för ett ganska rikt fiske i Bohus län, hvarifrån hela skutlaster infördes till Göteborg (dåv. Nya Lödöse). Sedermera upphörde detta fiske att vara så gifvande. Pigghajen förekommer ofta samlad i stora stim och lär stundom kunna fångas i tusental på en gång. R. L.