Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Polera

Ämne: Metallers egenskaper och bearbetning · Mynt, metaller och metallhantverk

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1488–1489 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Polera (Lat. polire), glätta, feja, putsa, bona, glansslipa, åstadkomma en jämn och glänsande yta å ett hårdt föremål (af metall, trä, sten, glas, horn); hyfsa, göra städad eller höfvisk. -- Polering af metaller innebär ett framkallande af metallens egen glans. Metallbleck poleras delvis endast genom hamring på städ; kopparbleck fuktas förut med ättika och salt. Andra metallarbeten poleras antingen genom bortskaffande af de fina ojämnheterna på ytan eller genom desammas nedtryckande. Det förra sker genom slipning eller gnidning med polerpulver, som man försätter med bomolja eller sprit och kringgnider medelst trästycken, läder eller filt. De brukligaste polerpulver äro: osläckt kalk (med olja till mässing, med sprit till stål), polerrödt (ren jernoxid; nyttjas till nästan alla metaller), tennaska och glödgad lera (till stål), trippel (till mässing, koppar, silfver och guld), benaska (till guld och anlupet silfver; till det sistnämnda nyttjas hälst ammoniak med krita), grafit (till knifstål), kimrök (till slutpolering af guld), träkol (till stål), crocus martis (till stål och glas), magnesia (till silfver), krita och tegelmjöl (för afputsning). Före polering af jern och stål sker en glättning med smergel eller pimsten. Ojämnheternas nedtryckning deremot företages medelst ett för ändamålet formadt hårdt och finpoleradt föremål: ett polerstål, en polersten (blodsten, jaspis m. m.), polerfil, kratsborste af metalltråd eller fina glastrådar. Med stålet polerar man äfven förgyllning å glas och porslin. -- Å träarbeten åstadkommes en spegelglänsande polityr genom en fernissartad beläggning, antingen polervax (med eller utan terpentintillsats och ofta färgadt med ockra; till golf och ekmöbler) eller ock »polityr», en lösning af schellack i sprit. Träpolering är i grunden fernissning, enär träets egen massa ej kan antaga glans. -- Marmor poleras med bl. a. tennaska, granit med polerrödt. -- Glas poleras med skifvor af tenn, kork eller trä, glasperlor genom omskakning bland hvetekli, i påsar. -- Om polering af krut se Kruttillverkning.