Pro fide et christianismo

Pro fide et christianismo (fullst. Societas svecana pro fide et christianismo, Lat., »Det svenska samfundet för tro och kristligt lif»), ett religiöst sällskap, hvars uppgift framgår af namnet och ännu tydligare af den omständliga försvenskning af detsamma, som sällskapets stiftare gjorde: »Ett samfund, som med yttersta sorgfällighet bör befordra christendomens tillväxt och utöfning i Svea rike». Såsom sin stiftelsedag räknar det d. 27 Mars 1771, och stiftaren var hofpredikanten dr Karl Magnus Wrangel, hvilken efter en tioårig vistelse i England och Amerika såsom prest vid dervarande svenska församlingar bildade detta sällskap i Stockholm efter förebilden af den redan då gamla föreningen »For promoting christian knowledge». Samfundet, som med flit och energi arbetade för sitt mål i tvänne »divisioner, pastoral-divisionen och uppfostrings-divisionen, hade äfven flere utländska ledamöter och tillväxte hastigt. Utgifterna bestredos dels genom frivilliga sammanskott af ledamöterna (efter 1819 årlig afgift af hvarje ledamot), dels genom ganska betydande donationer, som tid efter annan kommo samfundet till del. Samfundet verkade hufvudsakligen genom en mängd smärre skrifters utgifvande, genom kringsändande af tryckta årsberättelser, eller s. k. »cirkulär», och från 1777 genom inrättande af kateketskolor i Stockholm för att meddela kristendomsundervisning »dels åt personer öfver 15 års ålder, hvilka icke hafva nöjaktig kristendomskunskap, dels åt barn, som, antagna i tjenst på fabriker eller i handtverk, eller af hvilka orsaker som hälst sakna tillfälle till en daglig skolgång». Till lärare vid dessa skolor anställdes yngre prestmän, hvilka genom k. bref tillförsäkrades presterlig tjensteårsberäkning på kateketplatsen, som blef en fast ordinarie beställning. År 1838 voro kateketernas antal tio (det nuvarande antalet). Dessutom inrättades från 1841 för äldre barn, som ej kunde läsa innantill, s. k. stafvareklasser, hvilka omsider blefvo sex, men 1875 afskaffades såsom då mindre behöfliga. Genom detta sitt nit för undervisningen af det fattigare folkets barn blef samfundet banbrytare för folkskoleväsendet i Sverige. En hufvuduppgift vid dess skriftverksamhet var åstadkommandet och införandet af goda läroböcker. Den på sin tid mycket begagnade s. k. »Kronprinsens abc-bok», som utom första gången 1780 (se Gillberg 1) och var tillegnad kronprinsen Gustaf Adolf, är ett vittnesbörd om denna samfundets sträfvan. Länge arbetades för åstadkommande af en ny katekes; detta försök strandade dock på flere svårigheter. Men den första allvarsamma opinionen mot den andelösa katekesutanläsningen utgick från detta samfund. Ifrandet för konfirmationsaktens allmänna införande, nitälskan för handbokens förändring samt för erhållandet af en ny och förbättrad psalmbok höra också till samfundets meritförteckning. Likaledes kan man säga, att det gaf uppslag till stiftande af flere sällskap, såsom missionssällskapet, bibelsällskapet, vexelundervisnings- (numera folkundervisnings-)sällskapet, sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, samt att det åtminstone medelbart gaf väckelsen till inrättande af skollärareseminarier. -- Samfundets senaste »stadga» är af d. 6 Dec. 1871. Enligt densamma har det till uppgift »att genom skrifters utgifvande och spridning, skolors upprättande och vård samt andra lämpliga medel främja kristlig tro och sedlighet». Dess verksamhet är fördelad mellan tvänne utskott, skriftutskottet och skolutskottet, hvilkas medlemmar väljas af styrelsen (bestående af ordförande och nio ledamöter) och som på samfundets ordinarie årssammankomst i Mars månad föredraga sina årsberättelser. Skriftutskottet har bl. a. genom utsättandet af pris (senast 1886) sökt framkalla goda inlägg i dagens religiösa frågor samt genom spridande (sedan 1886) af kortare, lättfattliga predikningar (»Söndagsvännen») bland dem, som genom sina yrken äro hindrade att bevista den söndagliga gudstjensten, såsom drosk- och spårvagnskuskar, sökt tillgodose dessa arbetares andliga behof. Skolutskottet verkar genom kateketskolorna, hvilka sedan 1883 arbeta gemensamt med folkskolans s. k. söndags- och aftonskola. Samfundets tillgångar uppgingo vid 1885 års slut till 31,308 kr. J. P.