Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Puisaye

Ämne: Franska marskalkar och generaler 1790–1871 · Napoleons män och franska militärer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 404 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Puisaye [-sä], Joseph de, grefve, fransk partigängare, f. 1754, blef 1791 maréchal de camp i franska armén. Genom sitt giftermål med en dotter till marquis de Mesnilles erhöll han stora gods i Normandie och bildade der, då franska revolutionen tog en för rojalisterna alltmera hotande riktning, en rojalistisk trupp, med hvilken han 1793 slöt sig till general Wimpfens här. Han blef emellertid slagen af konventets trupper och måste fly till Bretagne, der han sedermera blef främste ledaren af de rojalistiska rörelserna. Han lyckades förmå engelska ministèren till den bekanta expeditionen till Quiberon 1795. hvilken dock misslyckades, och nya försök af P. att å andra orter fortsätta striden mot republikanerna hade icke bättre framgång. Under sommaren 1797 måste P. lemna Bretagne. Han begaf sig då till London samt erhöll af engelska regeringen en landsträcka i Canada. Efter freden i Amiens 1802 återvände han till London, der han utgaf Mémoires du comte de P., hvilka väckte mycket uppseende. Äfven efter det bourbonerna återfått Frankrikes tron stannade P. i England, der han afled 1827. P. O. Bm.