Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Rembrandt

Ämne: Holländska och flamländska målare · Målare och konstnärer (biografier)

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1872–1873 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Rembrandt. Det å sp. 904 nämnda Damporträttet (af 1632) i Nationalmuseum anses numera (enl. Bodes supposition), i likhet med en del andra s. å. daterade damporträtt, föreställa icke Saskia utan R:s äldsta syster Lysbeth. Den äfven i Nationalmuseum förvarade förut s. k. Ziskas sammansvärjning (sp. 906) eller »Makkabeernas måltid» har enl. de nyaste upptäckterna (1891–92) visat sig (enl. H. de Groot och K. Madsen) framställa Batavernas sammansvärjning under Claudius Civilis mot romarna och utgör midtpartiet af en på beställning af staden Amsterdam för ett väggfält i dess rådhus omkr. 1662 utförd tafla, som, okändt af hvad anledning, aldrig kommit att intaga sin bestämda plats och sedermera, förmodligen genom den holländska familjen Peill, som skänkte den till svenska konstakademien, kommit till Sverige. I Münchens kopparstickskabinett finnas 4 handtecknade utkast till denna tafla. Rembrandtforskningen har under de sista 15 åren bedrifvits med en beundransvärd flit och har att framvisa storartade resultat. Samtidens främste kännare af R:s taflor är tysken W. Bode. Andra framstående Rembrandtsforskare äro holländarna Vosmaer, Bredius och Hofstede de Groot samt fransmannen E. Michel. De nyare verk, som behandla eller beröra R:s hela konstnärliga produktion äro tidskr. »Oud Holland» (utg. från Amsterdam sedan 1883), W. Bodes »Studien zur geschichte der holl. malerei» (1883), R. Grauls »Rembrandt» (1892), E. Michels »Rembrandt, sa vie, son oeuvre et son temps» (1893; ytterst rikt illustreradt) samt det af Bode utgifna till 8 folioband (af hvilka 2 utkommit 1897) beräknade samlingsverk, hvilket skall meddela i heliogravyrer utförda afbildningar af alla R:s öfver 500 taflor jämte förteckningar öfver hans handteckningar och raderingar. Af R:s många handteckningar (hvaraf Nationalmuseum besitter en rik samling, stammande från C. G. Tessin) återgifvas de mest framstående i facsimile i ett sedan 1889 utkommande verk af Fr. Lippmann. R:s raderingar (af Bartsch anslagna till 375, men numera af W. von Seidlitz till omkr. 260) hafva samtliga reproducerats — i alla kända aftryck (états) — i D. Rovinskis »L'oeuvre gravé de R.» (3 bd illustrationer i ljustryck och 1 bd text, 1890), hvarjämte märkes W. von Seidlitz' »R:s radierungen» (1894). Lautners »Wer ist Rembrandt?» (1891), som väckte ett visst sensationelt uppseende genom sitt påstående, att de taflor, som tillskrifvits R., äro utförda af hans lärjunge Ferd. Bol, är en fullkomligt värdelös bok. Langebehns »R. als erzieher» (1889; 43:dje uppl. 1893) handlar egentligen icke om R., utan tager honom blott till utgångspunkt för allmänna betraktelser rörande nutidens öfverdrifvet vetenskapliga odling. 1898 var i Amsterdam anordnad en ytterst rikhaltig utställning af R:s arbeten. J. K–e.