Sida 938
Reel frihet ...
uppfostrande. Han vill göra folkskolan till bottenskola, men betonar derjämte de skilda skolarternas olika uppgifter. Han har skrifvit bl. a. Theorie und praxis des volksschulunterrichts (tills. med Pickel och Scheller; 8 bd, 1879–85), Pädagogik im grundriss (2 uppl. 1892), uppsatte 1875 tidskriften »Pädagogische studien», som han redigerade till 1893, och utgifvet sedan 1888 »Aus dem pädagogischen universitätsseminar zu Jena» äfvensom »Encyklopädisches handbuch der pädagogik» (1894 o. f.) samt (tills. med O. Flügel) »Zeitschrift für philosophie und pädagogik» (1894 o. f.). I Jan. 1895 höll han på inbjudning pedagogiska föreläsningar i Stockholm.
Reinach [räna'ch], Joseph, fransk politiker, f. 1856, af judisk familj, 1877 medarbetare i »République francaise», 1881–82 Gambettas kabinettschef, var såsom direktör för »République française» en af de ifrigaste försvararna af opportunismen och Boulangers afgjorde motståndare. 1889 valdes han till deputerad. Han har skrifvit åtskilliga geografiska, historiska och politiska arbeten, bl. a. Les petites Catilinaires (mot Boulanger; 2 uppl., 1891), La France et l'Italie devant l'histoire (1893), Pages républicaines (1894) och Démagogues et socialistes (1896), samt utgifvit Gambettas politiska tal (11 bd, 1881–85), och »Dépêches de la défense nationale» (1886). — Hans broder Théodore R., f. 1860, har skrifvit flere historiska arbeten, bl. a. Histoire des israélites depuis l'époque de leur dispersion jusqu'à nos jours (1885; »Israeliternas historia från deras förskingring till våra dagar», 1891), Trois royaumes de l'Asié Mineure: Cappadoce, Bithynie, Pont (1888) och Mithridate Eupator, roi de Pont (1890), båda prisbelönta af Franska institutet.
*Reinecke, K. H. K., afgick 1895 från kapellmästarebefattningen.
*Reinhardt, K. E. F., afled d. 10 April 1896.
Reinhold, C., psevdonym. Se Köstlin, Chr. R.
Reinisch, Leo, österrikisk egyptolog och lingvist, f. 1832, sedan 1868 professor i egyptologi i Wien, har flere gånger besökt Egypten och s. derom belägna land (Eritrea och Abessinien) samt studerat der boende folkstammars språk och derom skrifvit bl. a. Die burea-sprache (1874), Die nubasprache (2 bd, 1879; grammatik, text och ordböcker), Texte und wörterbuch der bilin-sprache (1883, 88) samt afhandlingar öfver kunama-, bilin-, saho-, kuara-, kafa-språken m. fl. (i Vet.-akad:s i Wien »Sitzungsberichte»).
*Reinkens, J. H., dog 1896 såsom biskop i Bonn.
*Reinthaler, K. M., dog 1896.
Reis, Philipp, tysk fysiker, f. 1834, lärare nära Homburg, död 1874. Se Telefon, sp. 1518.
Reiselska häfverten, fys. Se Würtembergska häfverten.
*Reitzel. Förlagsaffären sammanslogs 1896 med det gyldendalska förlaget.
Réjane [reṡja'n], Gabrielle (egentligen Réju), fransk skådespelerska, f. 1857 i Paris, utmärkte sig pä Vaudeville-teatern i samma ungdomligt ystra genre som m:lle Déjazet förr uppburit, öfvergick till Ambiguteatern 1882 och Palais-Royal-teatern 1883, men har sedan denna tid föredragit att uppträda såsom gäst å olika skådebanor. 1892 ingick hon äktenskap med Grand-Théâtres föreståndare Porel. Hon förkroppsligar på scenen den äkta parisiskans skiftningsrika kynne och är starkast i framställandet af kriserna i qvinnans lif. Bland R:s roller må nämnas Madame Sans-Gène, Nora (i Ibsens »Dockhem»), Sapho (efter Daudets roman) och Lysistrata.
Rekabiter. Se Rechabiter. Suppl.
*Rekognitionsafgiften utgår med samma belopp som förut enl. k. förordn. ang. bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter d. 2 Dec. 1892.
*Rekognitionsskog. Jämlikt k. br. d. 5 Febr. 1897 har Ofvansjö-Torsåkers bergslagsallmänning i Gestrikland afsatts till kronopark under iakttagande af vissa öfvergångsstadganden i syfte att efter förloppet af 30 år all annan utsyning åt enskilde skall upphöra än för bergsbruket, i fall sådant der fortfarande bedrifves. Deremot qvarstår det gamla nyttjanderättsförhållandet till Kengis' kolfångstskog i Norrbotten, emedan regleringsförslaget icke vunnit bruksegarnas godkännande. Sistnämnda skog ensam omfattar 14,104 har, och rekognitionsskogarnas sammanlagda areal utgör nu (1898) 29,792 har. Bland de öfriga, belägna i mellersta Sverige, märkes Dannemora grufallmänning, 1,963. har, Åkers bruksallmänning, 6,832 har, och Tunabergs kopparverks allmänning, 1,605 har. Kbg.
Rekord. Se Record.
Rekurrensspirillen, den bakterie, som orsakar återfallsfeber (Febris recurrens). Se Bakteriologi. Suppl., sp. 541.
*Religionsbrott. Genom 1890 års lag angående ändringar i strafflagen har bland religionsfridsbrotten äfven upptagits störande af sammankomst för gemensam andaktsöfning, som ej är att hänföra till gudstjenst. Straffbudet för åstadkommande af förargelse hos främmande trosbekännare genom gäckeri med deras troslära har deremot bortfallit. J. H–r.
Rembert. Se Rimbert.
*Rembrandt. Det å sp. 904 nämnda Damporträttet (af 1632) i Nationalmuseum anses numera (enl. Bodes supposition), i likhet med en del andra s. å. daterade damporträtt, föreställa icke Saskia utan R:s äldsta syster Lysbeth. Den äfven i Nationalmuseum förvarade förut s. k. Ziskas sammansvärjning (sp. 906) eller »Makkabeernas måltid» har enl. de nyaste upptäckterna (1891–92) visat sig (enl. H. de Groot och K. Madsen) framställa Batavernas sammansvärjning under Claudius Civilis mot romarna och utgör midtpartiet af en på beställning af staden Amsterdam för ett väggfält i dess rådhus omkr. 1662 utförd tafla, som, okändt af hvad anledning, aldrig kommit att intaga sin bestämda plats och sedermera, förmodligen genom den holländska familjen Peill, som skänkte den till svenska konstakademien, kommit till Sverige. I Münchens kopparstickskabinett finnas 4 handtecknade utkast till denna tafla. Rembrandtforskningen har under de sista 15 åren bedrifvits med en beundransvärd flit och har att framvisa storartade resultat. Samtidens främste kännare af R:s taflor är tysken W. Bode. Andra framstående Rembrandtsforskare äro holländarna Vosmaer, Bredius och Hofstede de Groot samt fransmannen
Källa: Project Runeberg · ·
