Riksregalier

Riksregalier (af Lat. regalis, kunglig), Lat., insignia imperii, de staten tillhöriga yttre tecken l. sinnebilder af den kungliga makten, som komma till användning vid vissa högtidliga tillfällen, såsom kröningar samt riksdags öppnande och afslutande. Dessa yttre tecken på den kungliga makten, de s. k. egentliga riksregalierna, äro i Sverige kronan, äpplet (se Riksäpple), spiran, svärdet och nyckeln. Endast vid kröning uppträder konung med alla dessa insignier, hvarvid svärdet och nyckeln bäras framför honom. Vid öfriga tillfällen brukas endast krona och spira. Drottning uppträder vid kröning med krona, spira och äpple. Svenska staten eger tvänne konungakronor (jfr Krona) af guld, bägge enligt uppgift från Erik XIV:s tid och rikt infattade med diamanter, samt en af förgyldt silfver (förfärdigad 1782), utan infattningar och afsedd att vid begrafningar pryda en konungs eller drottnings kista. Riksäpplen finnas tre, af hvilka två från Erik XIV:s tid, alla af guld och besatta med diamanter. Det finnes två konungaspiror, den ena från Erik XIV:s tid, och en drottningsspira, enligt antagande förfärdigad till Gustaf II Adolfs förmälning. Alla äro af guld och prydda med ädla stenar. Två rikssvärd finnas, det ena från Erik XIV:s tid. Två äro äfvenledes nycklarna (den ena från 1720), af förgyldt silfver. Dessutom finnas 1 drottningkrona (förfärdigad till Lovisa Ulrikas kröning), af förgyldt silfver, 1 kronprinskrona (första gången begagnad 1649, af prins Karl Gustaf), 1 kronprinsesskrona (förfärdigad 1771, åt Sofia Albertina), 3 hertigkronor (två förf. 1771, den tredje 1844) och 2 prinsesskronor (den ena från 1778, den andra från 1860), alla af guld och rikt besatta med ädelstenar. Slutligen förvaras bland regalierna ett smörjehorn med lock, fot och kedja af guld, ett konungs- och ett kronprinssvärd samt en värja. Man har uppskattat värdet af regalierna till 125,000 kr, I sammanhang med riksregalierna må omnämnas åtskilliga staten tillhöriga dyrbarheter, som dels varit, dels äro utlemnade åt de kungliga personerna att begagna, såsom rikt briljanterade ordensdekorationer, smycken och lösa juveler af olika slag, i allt räknande 4,625 större eller mindre diamanter, 1,852 äkta perlor och 500 diverse ädelstenar till ett sammanlagdt värde af omkr. 225,000 kr., hvaraf 120,000 kr. belöpa sig på de af drottning Lovisa till svenska staten skänkta smyckena och juvelerna. Regalierna förvaras i skattkammaren. Tvänne kammarråd hafva inseendet och vården öfver skattkammaren och förvara nycklarna till två af låsen till densamma. Kamreraren i Kammarkollegiets arkivkontor skall upprätta behörig förteckning öfver hvad som finnes i skattkammaren och förvara nyckeln till ett af låsen (kungl. br. till Kammarkoll. af d. 12 Sept. 1783 och instr. af d. 16 Febr. 1838). -- De norska riksregalierna utgöras af en konungakrona, en drottningkrona, en furstekrona, två riksäpplen, två spiror, en oljekruka, Karl Johans svärd och ett mindre svärd. De förvaras i Norges bank.