Silfverfisken, äfven kallad guldlaxen, Argentina silus, zool., tillhör ordn. blåsmunnar (Physostomi) och fam. laxfiskar (Salmonidae). Slägtet igenkännes på sin långsträckta, något hoptryckta kropp, täckt af stora fjäll, och på den djupt inskurna stjertfenan. Det skiljes från harren genom sin korta ryggfena och från sikslägtet genom läget af samma fena, hvilken hos silfverfisken börjar något framför bukfenorna. Silfverfisken är omkr. 45 cm. lång samt har hufvudet och ryggen olivebrunaktig, kroppssidorna guld- eller silfverglänsande, buken gulhvit. Han förekominer vid Norges vestkust, företrädesvis i fjordarna i Bergens stift på ett djup af 180 m. eller deröfver och är någon gång funnen vid Bohus län. På hösten närmar han sig kusten och uppgår på grundare vatten, der han tillfälligtvis fångas bland annan fisk. Silfverfisken lefver af kräftdjur, blötdjur och smärre fiskar. När leken sker, är obekant. En mindre art är strömsillen, A. sphyraena L. L-e.
Nordisk familjebok · första upplagan
Silfverfisken
Ämne: Fiskar: släkten och familjer · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1049 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗