Skottorp, gods i Skummeslöfs socken, Höks härad, Hallands län, ej långt från Hallandsås, vid den insjölika Stensån. Det omfattar 20 1/2 mtl, hvilka med qvarnar och tegelbruk äro uppskattade till 1,073,530 kr. Dertill kommer Dömestorps underlydande egendom i Hasslöfs socken, taxerad till 657,200 kr. (1889). Hemmanet Veka, som varit den ursprungliga hufvudgården, omnämnes redan i början af 1300-talet. 1488 hör man talas om en Axel Bång till Skotterap. 1536--62 skref sig Axel Andersson Jernskägg som herre till Skottorp. 1643 såldes godset af H. Rosencrantz på Dömestorp till assessor Pet. Jul. Coijet. Dess glanstid infaller i senare hälften af 1600-talet, då det egdes af den kände diplomaten F. J. Örnestedt. Hans dotterdotter Marianne v. Krassow lemnade vid sin död godset till sonen G. A. v. Krassow, hvars söner delade det 1801 på så sätt att kapten C. G. von Krassow fick det egentliga, s. k. Gamla Skottorp, hvarur ryttmästare G. M. von Krassow utbröt Nya Skottorp. 1813 sålde kapten von Krassow Gamla Skottorp till kommerserådet P. Möller, som dera vidtog stora förbättringar. Hans enka öfverlät det 1847 till sin brorson ryttmästaren P. Möller. Genom storartade odlingar, skogsplanteringar och ett rationelt jordbruk höjde denne godset till en af Hallands yppersta sätesgårdar. F. n. eges det af hans andre son, Adolf Peter von Möller.
Det gamla slottet byggdes af F. J. Örnestedt, efter ritning af Nic. Tessin. I dess praktsal firades bilägret mellan Karl XI och Ulrika Eleonora. Betydligt förfallet nedrefs det af kommerserådet Möller, som 1826--28 lät uppföra det nuvarande slottet efter plan, uppgjord af intendenten Sundevall. Lummiga parker och trädgårdar omgifva detsamma. Ekonomibyggnaderna äro mönstergilla både genom ändamålsenlighet och prydlighet. Skottorps historia är skrifven af P. v. Möller. Nya Skottorp är namnet på en mindre egendom, som utbröts 1801.