Soda, kem., natriumkarbonat, kolsyradt natron, Na2 CO3, är ett i industrielt afseende mycket vigtigt salt, som användes till tvål, vid tvättning, vid glastillverkning och till framställande af en stor mängd kemisk-tekniska fabrikat. På flere ställen i Central-Asien, i norra Afrika, i Indien, Ungern och annanstädes förekommer det löst i insjöars vatten eller ur marken. Vid förbränning af hafsalger och hafsväxter, hvilka innehålla natriumsalter af organiska syror, stannar natriumkarbonat i askan. Ända till början af detta århundrade var sådan aska det vigtigaste råämnet för sodatillverkning. Numera tillverkas soda nästan uteslutande af koksalt och efter tvänne metoder, den leblanc-ska och ammoniaksodaprocessen. År 1793, då Frankrike var afspärradt från utlandet och behofvet af soda blef kännbart, utfäste välfärdsutskottet en belöning för det bästa förslaget att tillverka soda. En kirurg, Leblanc, uppgaf då den metod, som än i dag följes vid de flesta sodafabriker. Ammoniaksodaprocessen patenterades 1838 af Dyar och Hemming, men kom icke till praktiskt utförande förrän 1855, då Schlösing och Rolland anlade en mindre försöksfabrik i närheten af Paris. Det var emellertid först 1861, som Solvay i Bruxelles utbildade denna metod, så att den kunde täfla med den leblancska.
Det leblancska förfaringssättet består deri att man först genom inverkan af svafvelsyra på koksalt bereder glaubersalt (natriumsulfat), hvarvid saltsyra erhålles som biprodukt:
2Na Cl + H2 SO4 = Na2 SO4 + 2H Cl. Denna reaktion försiggår i två stadier. Först bildas vid lägre temperatur surt natriumsulfat, som vid upphettning med klornatrium ger neutralt sulfat. Glaubersaltet blandas sedan med kalksten (kalciumkarbonat) och stenkol samt upphettas i flamugn, hvarvid bildas svafvelnatrium, som med kalciumkarbonatet omsätter sig till svafvelkalcium och natriumkarbonat:
Na2 SO4 + 2C = Na2 S + 2C O2
Na2 S + Ca CO3 + Ca S + Na2 CO3.
Sedan utlakar man den glödgade massan med vatten, hvarvid svafvelkalcium återstår olöst och sodan går i lösning. Under sodalutens afdunstning afskiljes sodan som ett hvitt kristalliniskt pulver, som upptages, alltefter som det bildas och kalcineras. Den så erhållna råsodan är ganska oren och raffineras genom omkristallisering.
Ammoniaksodaprocessen beror derpå att kolsyregas, om sådan inledes i en lösning af koksalt i kaustik ammoniak, utfäller svårlösligt surt natriumkarbonat, hvarjämte klorammonium, som stannar löst i vätskan, uppstår:
Na Cl + H3 N + H2 O + CO2 =
Na H CO3 + NH4 Cl.
Upphettas det sura natriumkarbonatet, bortgår kolsyregas och soda erhålles i återstod. Det ammonium, som erhålles som biprodukt, förarbetas på ammoniak. Vid några fabriker användes som råämne för sodafabrikationen mineralet kryolit, som finnes på Grönland och består af fluornatrium med fluoraluminium. Mineralet glödgas med kalk, och massan utlakas med vatten. Dervid stannar fluorkalcium olöst, och man får en lösning af natriumaluminat (lerjordsnatron), hvari man inleder kolsyregas. Derigenom utfälles aluminiumhydrat, som förarbetas på aluminiumsulfat, och soda stannar i lösningen, hvilken afdunstas till kristallisering.
Soda anskjuter ur en vattenlösning i mycket stora genomskinliga kristaller, hvilka innehålla 10 molekyler kristallvatten. Kristallerna förlora i luften hälften af kristallvattnet och vittra till ett hvitt pulver. Uppvärmas sodakristallerna, smälta de vid 34°, men vid högre temperatur utfälles ett hvitt kristallpulver med 2 molekyler vatten. Efter starkare upphettning återstår vattenfri soda. Soda löses lätt i vatten, och lösningen har lutaktig, alkalisk smak. Den årliga tillverkningen af soda uppgår till ett värde af ungefär 200 mill. kr.
Natronbikarbonat, äfven kalladt surt natriumkarbonat l. tvåfaldt kolsyradt natron (Na H C O3), hvilket erhålles i första hand, då soda beredes enligt ammoniaksodaprocessen, kan äfven tillverkas derigenom, att man utsätter soda för inverkan af kolsyregas, samt förefinnes löst i vissa mineralvatten. Det sura natriumkarbonatet bildar hvita kristallskorpor af svagt alkalisk smak, svårlösliga i vatten. vid glödgning afgifver det vatten och kolsyregas. Det användes vid beredning af artificiella mineralvatten, till fräspulver, i medicin m. m. P. T. C.