Söndagsbokstaf, astron., den bokstaf, hvarmed söndagen betecknades i den s. k. solcirkeln l. solcykeln, en af de tre cyklerna i den julianska kalendern eller den s. k. gamla stilen. I denna cykel betecknade man veckodagarna med alfabetets sju första bokstäfver, så att A blef beteckning för d. 1, d. 8, d. 15 Jan. o. s. v., hvar sjunde dag, B för d. 2, d. 9, d. 16 o. s. v. Om ett års första söndag inträffade t. ex. d. 4 Jan., som betecknades med D, blef alltså D ifrågavarande års Söndagsbokstaf, då nämligen hvarje veckodag måste få samma bokstaf hela året igenom. Hvad skottåren angick, betecknades skottdagen, d. 24 Febr., med samma bokstaf som föregående dag, d. 23 Febr., och det blef derför tvänne söndagsbokstäfver för ett skottår, en för söndagarna före skottdagen, en för söndagarna efter. Jfr Kalender.
Nordisk familjebok · första upplagan
Söndagsbokstaf
Ämne: Kalender och månader · Astronomi, tideräkning och kalender
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 1264 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗