Soop, adlig ätt, härstammande från Värmland, introducerades på riddarhuset vid dess stiftelse 1626. Tvänne grenar af densamma utslocknade 1700 och 1711. Den förra hade upphöjts i friherrligt stånd 1687; den senare, S. af Limingo, var friherrlig sedan 1651. -- 1. Hans Åkesson S., riksråd, född d. 19 Maj 1552, var Johan III:s hofmarskalk 1590 samt sattes 1598 af hertig Karl som slottslofven på Elfsborg och Gullberg och blef 1606 ståthållare öfver Skaraborgs län. 1608 var han en af de två svenske kommissarierna i mötet med ryssarna vid Systerbäck. 1609 utnämndes han till riksråd och 1611 till ståthållare på Stockholms slott med Uplands län, hvarjämte han från 1614 var häradshöfding i Trögds härad. S. var en af hertig Karls mest nitiske anhängare och förtrogne. Han dog 1619 på sitt gods Mälsåker i Södermanland. -- 2. Erik S., krigare, den förres son, född d. 21 Aug. 1592, deltog som ryttmästare (1623) och sedermera som öfverste för Vestgöta kavalleri i Gustaf II Adolfs krig. Under träffningen vid Dirschau (1627) var det han, som i spetsen för sina ryttare tillbakakastade polackernas angrepp och åtgjorde striden, hvarför han af ren s. å. af konungen å rikssalen dubbades till riddare. Vid Stuhm (1629) räddade han Gustaf Adolf, i det han, framsprängande till hjelp, nedsköt en kroat, som just höjde sin sabel öfver konungens hufvud. S. deltog äfven i slaget vid Breitenfeld (1631), men afled redan d. 15 Mars 1632, bruten af blessyrer och ansträngningar. -- 3. Mattias S., friherre af Limingo, ämbetsman, den förres broder, född 1585, blef 1615 hofmarskalk hos enkedrottning Kristina och 1616 hos hertig Karl Filip. Han inträdde i riksrådet 1627 och tillhörde der det oxenstiernska partiet, utnämndes till ståthållare på Kalmar slott 1630 och i Ingermanland 1634 samt var svenskt ombud vid fredsunderhandlingarna vid Brömsebro. Friherre 1651, dog han 1653. -- 4. Gustaf S., friherre af Limingo, ämbetsman, den förres son, född 1623, blef landshöfding i Nerike samt i Nora och Lindes bergslag 1653 och tillika öfver Värmland 1654. Riksråd 1657, var han president i reduktionskollegium 1660--63 samt utnämndes sistnämnda år till generalguvernör i enkedrottning Hedvig Eleonoras underhållsland och 1677 till lagman i Östergötland. S., som egde vidsträckta, efter hans död af reduktionen till stor del indragna gods i Sverige, Finland och Livland, var en af sin tids rikaste män. Död i Stockholm d. 1 Dec. 1679. -- 5. Erik S., friherre, krigare, reduktionsman, född d. 16 Dec. 1643, deltog i österrikisk tjenst i flere fälttåg, blef 1677 öfverste för Kalmar regemente och erhöll åtskilliga befordringar, sedan han vid 1680 års riksdag ifrigt uppträdt för en ny reduktion. Sålunda utnämndes han 1686 till generalmajor af infanteriet och 1687 till guvernör i Riga samt upphöjdes s. å. i friherrligt stånd. Död i Stockholm d. 3 Mars 1700.
Nordisk familjebok · första upplagan
Soop
Ämne: Svensk medeltid: ätter och stormän · Danmark och nordisk historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 88–89 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗