Sorghum

Sorghum Mich. (Holcus L.), bot. tekn., är ett slägte af högväxta gräs (nat. fam. Gramineae Juss.), som står nära sockerröret. Strået blir 2 m. högt och deröfver samt är tämligen rikt besatt med blad. Vippan är stor och yfvig, sammansatt af fåblomstriga småax, hvilkas blommor äro dels 2-könade, dels 1-könade (hanblommor), hvarför Linné förde detta gräs till kl. Polygamia, ordn. Monoecia. Frukten (»fröet» l. »kornet»), stor ungefär som ett hampfrö, är beklädd af den vidväxta blomkalken; formen är rundad eller oval, med en fåra på ena sidan. Detta grässlägte odlas i flere arter och varieteter i de varma delarna af Gamla verlden, i synnerhet i Afrika, der det numera jämte majs är infödingarnas förnämsta brödsäd. I Egypten odlas 2 slag, »Durrha sjami» och »Durrha beledi», vinter- och sommar- (egentligen inhemsk) durrha, och benämnes äfven af européerna fellah-korn, efter de egyptiske jordarbetarna. Detta sädesslag är för öfrigt bekant under namnet »negerkorn» (»mohr-hirs») och kallas i södra Afrika »kafferkorn», emedan det odlas af kaffrerna, som förstå att af kornet bereda en rusande dryck (»tialva») samt af denna en ättika (»tiala»). I Kina växer och odlas S. saccharatum (L.) Pers., som äfven odlas i Norra Amerika, och som skiljer sig från den afrikanska durrhan S. vulgare (L.) Pers. (Holcus Sorghum L.) genom de glatta kronfjällen och borstlösa kornen. Denna »kinesiska fodersorgho» innehåller socker i stråets saft, och man kan af densamma framställa socker, men det har mött stora praktiska svårigheter att fullständigt rena detta socker. Deremot är, såsom namnet antyder, denna sorghumart ett förträffligt fodergräs. O. T. S.