Spännbuckla, arkeol, kupigt, ofta ganska stort spänne från vikingatiden. De tre vigtigaste formerna äro: ovala, runda och djurhufvudformade spännbucklor. De två sistnämnda formerna äro karakteristiska för Gotland, der de i stor mängd hittats, under det att de endast i mycket ringa antal träffats i andra trakter. De ovala spännbucklorna, som voro qvinnoprydnader och vanligen buros parvis, äro mycket allmänna på Sveriges fastland och i Norge samt förekomma äfven i Danmark och på Island, på Gotland äro de sällsynta. Utom Norden träffas de i ringa antal och endast i de trakter, der nordbor under vikingatiden bodde, eller som de ofta besökte. O. M.
Nordisk familjebok · första upplagan
Spännbuckla
Ämne: Botaniska grupper och fornminnen · Systematiska djur- och växtgrupper, partier och grupper
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 311 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗