*Stenbock. Den första af de två slägter, som fört en stenbock i vapnet, den s. k. äldre Stenbock-slägten, härstammar från Johan Skytte i Ikornathorp, som lefde vid slutet af 1300-talet. Dennes sonson Gustaf Olofsson till Toftaholm är bekant som riksråd och politiker under unionstiden. Såsom höfvitsman på Elfsborg vid striderna mellan Karl Knutsson och Kristian år 1452 betedde han sig tvetydigt mot dem båda. Af konung Kristian fick han sedermera Sunnerbo härad i förläning. Under Sten Stures tid stod han på dennes sida. Genom sina giftermål, först med Ingrid Bengtsdotter af Vinstorpa-ätten och senare med Anna Turesdotter (Bjelke) var han befryndad med landets förnämsta ätter. Han dog i början af 1490-talet (före 1493) utan manliga arfvingar. — Gustaf Olofssons dotter Anna var gift med riksrådet Arvid Knutsson, som i sitt vapen förde en Sparre öfver en stjerna, och hvars slägt säkerligen ej kan föras längre tillbaka än till hans farfader, Arvid Jönsson, häradshöfding i Kinds härad i förra hälften af 1400-talet. Att han tillhört den till stor del uppkonstruerade slägten Store (se d. o.), är högst tvifvelaktigt. Hans son riksrådet Olof Arvidsson upptog sin morfaders vapen och blef stamfader för den yngre Stenbock-slägten. H. R–n.
*9. Stenbock, M. G., var son af S. 7 (ej S. 8). Genom allmän subskription hafva insamlats medel till resande af S:s (af Börjeson modellerade) ryttarestaty i Helsingborg. Hans biografi har skrifvits af S. Loenbom: »Magni Stenbocks lefverne» (4 bd, 1757–65).