Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Suchet

Ämne: Franska marskalkar och generaler 1790–1871 · Napoleons män och franska militärer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 857 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Suchet [sysje], Louis Gabriel, hertig af Albufera, berömd fransk krigare, föddes i Lyon d. 2 Mars 1770. Han var ursprungligen bestämd att liksom sin fader blifva sidenfabrikant, men då han 1792 inträdde i nationalgardet i Lyon, ådagalade han snart egenskaper, som bundo honom vid den militära banan. I det italienska fälttåget 1796 tog han en framstående del och utnämndes 1798 för sina tjenster i Schweiz till brigadgeneral. S. å. bidrog han äfven som Brunes stabschef väsentligt till att återupprätta disciplinen inom armén i Italien. Efter att någon tid hafva tjenat under Joubert blef han 1800 Massénas generalstabschef och visade sig i denna egenskap såsom en af sin periods djerfvaste och skickligaste taktiker. Hans kraftiga motstånd mot österrikarna räddade Frankrike från en invasion, under det att härens center och högra flygel voro inneslutna i Genua, och underlättade i hög grad Napoleons öfvergång öfver Alperna. I krigstilldragelserna 1800--01 spelade han som befälhafvare öfver centern en framstående rol, och i de österrikiska och preussiska kampanjerna 1805--06 ökade han än mer sitt rykte, särskildt i slagen vid Austerlitz, Saalfeld, Jena, Pultusk och Ostrolenka. År 1809 utnämndes han till generalissimus öfver hären i Aragonien och till guvernör öfver denna provins, hvilken han genom sin lysande tapperhet och sin visa styrelse under loppet af två år bragte till fullkomlig lydnad. Han uppref Blakes här vid Maria d. 14 Juni 1809, slog O'Donnell vid Lerida d. 22 April 1810 samt fullbordade eröfringen af Valencia 1812, för hvilken bragd han belönades med titeln hertig af Albufera. Redan 1811 hade han utnämnts till marskalk af Frankrike och upphöjdes till pär, då han efter Napoleons fall 1814 anslöt sig till bourbonerna. Sistnämnda värdighet fråntogs honom emellertid 1815, sedan han under de hundra dagarna ställt sig på kejsarens sida, men blef honom återgifven 1819. S. efterlemnade Mémoires sur les campagnes en Espagne (2 bd., 1829--34). Död d. 3 Jan. 1826.