Svaneholm, herregård i Skurups socken, Vemmenhögs härad, Malmöhus län, naturskönt belägen vid Svanesjön, nära Skurups jernvägsstation å Malmö--Ystads-banan. Egendomen är med 7 1/8 mtl säteri samt qvarn taxerad till 441,200 kr. (1890). Dess egare är patronus i Skurups församling. Sätesgården hette under medeltiden Skurdorp eller Skurup, var befäst och låg närmare socknens kyrka. Den innehades i midten af 1400-talet af väpnaren Henrik Megenstorp och kom sedan genom gifte till den skånska Sparre-ätten. Omkr. 1530 flyttade Maurits Sparre gården från Skurup till en holme i Svanesjön, hvarefter den kallades Svaneholm. Genom arf och köp kom S. 1611 till Prebend Gyllenstierna, hvilken med densamma förenade egendomen Stjerneholm. Vid dennes sonsonsson Axel Gyllenstiernas död, 1705, öfvergick S. äfvensom gårdarna Brodda och Pugerup på grund af testamente till systersonen A. J. Coijet, men 1722 lyckades dennes moster Sofia Gyllenstierna genom process tillvinna sig hälften af de tre egendomarna. S. var derefter deladt mellan två egare till 1751, då det helt inlöstes af frih. G. J. Coijet. År 1782 ärfdes det af Coijets systerson, frih. Rutger Macklean, »reformatorn af det skånska jordbruket», hvilken genom de förbättringar han vidtog i högst väsentlig grad höjde egendomens värde. Vid Mackleans död, 1816, ärfdes S. af hans systerson frih. K. K. Bennet och dennes tre syskon, och 1839 såldes det till kammarherre K. Hallenborg, i hvars efterkommandes ego det fortfarande befinner sig.
Nordisk familjebok · första upplagan
Svaneholm
Ämne: Herrgårdar och gods · Svenska gods, herrgårdar och slott
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 943–944 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗