Taurus

Taurus (Grek. Tauros, Aram. Tur, högfjäll, alp), Mindre Asiens betydligaste bergskedja, stryker i en utsträckning af mer an 700 km. utan afbrott längs detta lands södra kust, mot hvilken den på många ställen utsänder förgreningar, som tvärbrant stupa mot hafvet, medan den på andra lemnar plats för mer eller mindre breda strandslätter af alluvial bildning. Dess norra sluttningar sammanhänga med Mindre Asiens inre bergsbyggnad eller afplatta sig småningom till den högslätt, som upptager halföns mellersta del. Taurusberget bildar sålunda en sammanhängande barrier mellan Medelhafvet och det inre landet, och en följd deraf är, att ingen enda betydande flod utfaller på Mindre Asiens södra kust. Den ytterst invecklade beskaffenheten af Mindre Asiens bergsbyggnad gör det svårt att med noggranhet bestämma hvar Taurusberget bör anses hafva sin början och sitt slut. Vanligen anses det räcka från Mindre Asiens sydvestra hörn, der de forna landskapen Karien och Lycien stötte tillsamman, till östra delen af Cilicien vid gränsen mot Syrien, der det utsänder två hufvudgrenar, Alma Dag (fordom Amanus) mot s. och Antitaurus mot n. Längre mot ö. sammanhänger T. med Armeniens och Persiens alptrakter. T. består till stor del af kalksten, tillhörande samma formation som hufvudmassan af Apenninerna och de grekiska bergen. Berget är mestadels skogbevuxet med undantag af de högsta, ständigt eller nästan ständigt snötäckta topparna. Om dessas höjd öfver hafvet äro uppgifterna tämligen sväfvande. Säkert är dock, att i östra Cilicien finnas toppar af ända till 3,500 m. (t. ex. Metdesis på Bulghar Dag, 3,477 m.), och att vesterut, der berget i det hela är lägre, många toppar nå en höjd af 2,000--3,000 m. Bland de pass, hvilka förmedla beröringen mellan de n. och s. om T. belägna trakterna, ligger det förnämsta, Gylek Boghaz (fordom »De ciliciska portarna»), i Cilicien, endast 1,000 m. öfver hafvet. Det har i alla tider utgjort den stora karavan- och militärvägen mellan Mindre Asien och Syrien och befästes af Ibrahim Pasja under den tid (1833--40), då Muhammed Ali i Egypten hade väldet öfver Syrien. Det åtskiljer Taurusbergets båda högsta åsar, Bulghar Dag i v. och Ala Dag i ö. Denna senare kedja genombrytes längre österut af den norrifrån kommande Seihuns (fordom Saros') floddal, och vid dess östra ände, på gränsen mot Amanusberget, söker sig den från n. ö. kommande floden Dsjihan (fordom Pyramos) en väg till hafvet. A. M. A.