Theophilus (Grek. Theofilos, »som älskar Gud», »Guds vän»). 1. En förnäm, kristea romare, till hvilken aposteln Lukas dedicerat sitt evangelium (på det »att han måtte lära väl känna vissheten af de läror, i hvilka han hade blifvit undervisad»; Luk. 1: 4) och sin missionshistoria (Apostlagerningarna). I den svenska almanacken bär d. 13 Okt. hans namn. -- 2. Se Theofilos .
Uppenbarelse (Lat. revelatio) teol., enligt den kristna trosläran hvarje handling af Gud, hvarigenom han gjort eller gör s… Helgelse kallas i de kristna kyrkornas teologi menniskans på en religiös pånyttfödelse grundade sedliga omskapning, de… Frälsare en som hjelper, räddar ur nöd eller fara. I Gamla testamentet förekommer uttrycket någon gång om menniskor (t… Ängel (Lat. angelus, Grek. angelos ,»utskickad», »sändebud»), den bibliska benämningen på hvarje skapadt högre ande… Supranaturalism l. supernaturalism (af Lat. super, öfver, och natura, natur), tro på det öfvernaturliga, betecknar inom teolo… Dop l. Döpelse kallas det sakrament, i hvilket menniskan genom begjutning med vatten i Faderns, Sonens och den He… Gudstjenst kallas i vidsträcktaste bemärkelse allt, hvad en menniska gör enligt Guds vilja och till hans ära. I denna me… Predestination Lat. praedestinatio universalis (allmän förutbestämning), nådaval, teol., är i vidsträckt betydelse Guds allm…
Alla artiklar i ämnet →
Hänvisas hit från
Theofilos (Lat. Theophilus). 1. Kristen apologet, biskop i Antiochia i 2:dra årh., var till börden en hedning, men hade blifvit omvänd till kristendomen genom … band 16, sp. 150