Sida 80
Themsen ...
år, under hvilken tid han skall hafva haft omkr. 2,000 lärjungar. Se vidare Botanik, sp. 963.
Theognis (Lat. Theognis), forngrekisk skald af en förnäm och rik slägt i Megara, lefde under senare delen af 6:te årh. f. Kr. En politisk omhvälfning, som störtade det herskande adelspartiet och beröfvade det dess besittningar, hvilka skiftades bland mängden af fattiga medborgare, synes hafva tillskyndat T. stora förluster, och han vistades sedermera såsom landsflyktig i Sparta och på Sicilien. Hans olyckor uppfyllde honom med bitterhet mot hans till makten komna vedersakare, hvilka han i sina dikter betecknar såsom vanbördiga, ärelösa o. s. v., hvaremot alla goda egenskaper tillerkännas de adlige. Men vid sidan af detta starkt utpräglade klasshat förekomma äfven många sköna uttryck af en upphöjdt sedlig verldsåskådning och from förtröstan på en högre ledning af menniskornas öden. Några andra af hans dikter äro egnade åt vinet och kärleken. Af hans på elegiskt versmått (se Distikon) författade sånger finnes, efter uteslutning af hvad som bevisligen är främmande långods, något öfver 1,200 vers i behåll. Dessa bestå af längre och kortare fragment, utan inbördes sammanhang eller planmässig ordning. I det skick vi ega dem utgöra de troligen en del af någon från flere författare hopsamlad gnomisk krestomati. De äro utgifna bl. a. af Bergk i samlingen »Poetae lyrici» (II, 4:de uppl. 1882). A. M. A.
Theokritos (Lat. Theocritus), forngrekisk skald från Syrakusai på Sicilien, den egentlige skaparen af den diktart, åt hvilken man gifvit namnet bukolisk poesi (herdedikt, idyll, se d. o.), lefde i förra hälften och omkr. midten af 3:dje årh. f. Kr. dels i Syrakusai hos konung Hieron II, dels i Alexandria, der han med mycken välvilja omfattades af Ptolemaios II. Under hans namn hafva till vår tid kommit 30 eller 31 idyller, bland hvilka dock några äro af tvifvelaktig äkthet. De äro till största delen skrifna på episkt versmått (hexameter). Några af dem äro episkt berättande, andra affattade i vexelsång, stundom utvecklande sig till verkligt dramatisk form, hvarvid Sofrons mimer sägas hafva tjenat såsom förebild med afseende på stil och anläggning. Dessutom finnas af T. några kortfattade dikter i epigrammatisk stil. Hans språk är en konstgjord poetisk dialekt, hvilken alltefter innehållets och stämningens art är öfvervägande dorisk eller öfvervägande jonisk. Eolismer förekomma hufvudsakligen i de såsom oäkta misstänkta dikterna. T:s samtliga idyller äro till svenska språket öfverflyttade af A. G. Sjöström (1830--33) och E. Lagerlöf (1884). Ett urval af dem i sv. öfvers. utgaf J. Lundman i dissertationen »Idyllia quaedam Theocriti» (1882). A. M. A.
Theologisk quartalskrift utgafs i Lund af H. Reuterdahl och J. H. Thomander 1828--32 och (i ny följd) 1836--40 samt derefter af H. M. Melin och E. G. Bring 1841--42. Årgången innehöll 4 häften om 5--6 ark. Enligt grundsatsen att »kyrkan, men ej vetenskapen känner kätterier» intog redaktionen äfven sådana vetenskapliga afhandlingar, som ej strängt öfverensstämde med renlärigheten, och (för att anföra ärkebiskop Sundbergs omdöme) »lät friska vindar blåsa öfver kyrkans fält». Reuterdahl framträdde deri såsom målsman för Schleiermachers åsigter. Tidskriften innehöll uppsatser, recensioner, kyrkohistoriska notiser och öfversigt af utländsk (nästan uteslutande tysk) teologisk literatur. Egendomligt nog omnämndes der icke på länge den 1835 uppblossande striden om Strauss' »Leben Jesu»; först 1841 gjordes detta beryktade arbete till föremål för vederläggning i tidskriften. Bland de bidragande märkas (förutom utgifvarna) M. E. Ahlman, B. J. Bergqvist, K. A. Agardh, K. F. af Wingård, P. Wieselgren, A. Kahl och P. G. Ahnfelt.
Theologisk tidskrift. Se Teologisk tidskrift.
Theon. 1. Grekisk målare från Samos, samtida med Apelles, var en af de mästare, som lade hufvudvigten på illusion och ytterlig realism. Han utmärkte sig i synnerhet inom en art af framställning, som grekerna kallade »fantasier». En af hans mest berömda bilder var en Vansinnig Orestes. Men hvad man egentligen menade med »fantasier», derom upplyser författaren Aitianos, som meddelar, att T. målat en hoplit (en tungt beväpnad soldat) i full anfallsställning och så lefvande, att det såg ut, som om han störtade fram ur taflan. För att åstadkomma fullständig illusion försatte konstnären först genom smattrande trumpetsignaler åskådarnas sinnen i rätt stämning och drog derpå plötsligt undan det förhänge, som dolde taflan. -- 2. Grekisk matematiker från Smyrna, i förra hälften af 2:dra årh. e. Kr., författade ett arbete (Peri ton kata mathematiken chresimon etc.), afsedt att meddela så mycken insigt i matematik och astronomi, som behöfdes för att studera Platons skrifter. Arbetet innehåller två afdelningar, en aritmetisk och en astronomisk (möjligt är, att det ursprungligen egt ännu flere). Båda afdelningarna äro senast utgifna af Hiller (1878). -- 3. Grekisk matematiker i Alexandria, i senare hälften af 4:de årh. e. Kr., har vunnit sin förnämsta betydelse genom den af honom ombesörjda redaktionen af Euklides' »Elementa», hvilken nästan helt och hållet utträngde föregående redaktioner. De af T. gjorda ändringarna och tilläggen voro dock i sak af föga vigt. Han författade äfven anmärkningar till Aratos »Fainomena» och en kommentar till »Almagest», hvilken innehåller värderika upplysningar rörande grekernas sätt att med sexagesimalbråk utföra multiplikation, division och rotutdragning. T. var fader till den berömda Hypatia. 1. C. R. N. 2. 3. G. E.
Theophania. Se Teofani.
Theophilus (Grek. Theofilos, »som älskar Gud», »Guds vän»). 1. En förnäm, kristea romare, till hvilken aposteln Lukas dedicerat sitt evangelium (på det »att han måtte lära väl känna vissheten af de läror, i hvilka han hade blifvit undervisad»; Luk. 1: 4) och sin missionshistoria (Apostlagerningarna). I den svenska almanacken bär d. 13 Okt. hans namn. -- 2. Se Theofilos.
Källa: Project Runeberg ·
