Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Tinne

Ämne: Grammatik och språkvetenskapliga termer · Språk, skrift och grammatik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 349–350 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Tinne (tinneh), tinne-folk, tinne-språk (af Chippew. tine, dene, »menniska»), är en inom språkvetenskapen använd benämning på atapaskernas stammar och språk (se Indianer, sp. 518). Det förnämsta och mest kända af dessa språk är chippewyan, som också ligger till grund för följande beskrifning. Ljudsystemet omfattar vokalerna a, e, i, o, u, ö, ü, hvilka alla äfven finnas nasalerade: ã (= franskt an) etc., samt konsonanterna k, g; t, d; p, b; [chi] (ch), [gamma] (gh) [theta] (th), [delta] (dh), s, z, s, z, h; j, l, r; v, w; n, ñ, m; (affrik.) ts, dz, ts, dz. Utljudet är vokalt eller nasalt, men i anljudet kunna de svåraste konsonantgrupper stå, t. ex. g[chi], dl, t[chi][gamma], ts[chi] m. fl. Grammatiskt kön och artikel saknas. Vid subst. uttryckas dual och plural genom flere olika suffix samt nomin. och ackus. genom ordets ställning: den senare närmast före verbet, den förra i början eller slutet af satsen, men aldrig omedelbart före verbet, t. ex. Pier bes se-[gamma]anihã, Peter knif mig-gaf. Genit. uttryckes genom 3:dje pers. possessiv, t. ex. set[chi]a be-bes-e, min-fader hans-knif, öfriga kasus genom partiklar. Adj. är oböjligt och står efter sitt hufvudord. Pron. person. ega särskilda former för dual och plural, men ingen egentlig deklination, i det att ursprungligen identiska, men fonetiskt modifierade former tjenstgöra som subj., obj. och possessiv, i alla tre fallen prefigerade, t. ex. nen, du, ne-tsag, din tår. Verbet bildar ett aorist-pres. af rena stammen, t. ex. ne-tsag, du gråter, imperf. med prefix s-, perf. med pref. [gamma]-, fut. med pref. wa-, plusqv. af perf. med suffix -ni, fut. ex. af pres. eller perf. med suff. -walli. Modus och passiv saknas; kaus. bildas med prefix l-, och vid den objektiva konjugationen står obj. före subj., t. ex. ne-s-hi, jag härmar dig, nu-tsag, vi gråta, ne-nu-l-tsag, vi komma dig att gråta. Ingen annan literatur finnes än den af missionärer införda: öfversättningar af bibeln och religiösa skrifter, inhemska myter, sagor, fabler o. dyl. i original och öfversättning. Försöket till allmännare spridning af skrifkonsten medelst användning af algonkin-alfabetet har icke vunnit någon egentlig framgång. -- Jfr Buschmann: »Der athapaskische sprachstamm» (1856--63), och i synnerhet Petitot: »Dictionnaire de la langue dené-dindjié ...» (1876), med utförlig grammatik, etnografi, mytsamling m. m. H. A.