Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Tjensteår

Ämne: Personbeteckningar och främmande ord · Rätt, straff och rättsväsen

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 392–393 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Tjensteår, jur., de år, under hvilka en person varit anställd i statens tjenst eller i en viss gren af statstjenst, och hvilka, såsom betecknande personens tjensteålder, kunna och böra tagas i betraktande vid uppskattandet af hans förtjenst och skicklighet med afseende å det ämbete eller den tjenst, som skall tillsättas, eller hvartill förslag skall upprättas. Tjensteåldern, åt hvilken genom 1756 års s. k. tjenstebetänkande (se d. o.) för en kort tid tillades afgörande vigt för befordringar, har äfven efter dettas upphäfvande i många afseenden varit af betydelse, om denna också efter hand något modifierats. Särskild betydelse har tjensteårsberäkningen med afseende å militära och presterliga befattningar samt å läkareoch folkskolelärarebeställningar. Befordringarna till de lägre officersgraderna (t. o. m. kapten) skola sålunda ännu i regeln ske efter tur, d. v. s. efter tjensteåldern inom den stat eller kår, der ledighet uppstått. Den afgörande vigt, som förut var tillagd tjensteåldern vid upprättande af förslag till vissa presterliga tjenster, har visserligen väsentligen reducerats i samband med de nu gällande (1883 års) prestvalsbestämmelserna, men tjensteåren hafva dock ännu betydelse. Det bör ock märkas, att presterliga tjensteår få räknas af innehafvare af åtskilliga befattningar, som anses stå i nära samband med kyrkan, om nämnda personer sedermera blifvit prester. Den dubbla tjensteårsberäkning, som tidigare var tillerkänd vissa tjensters innehafvare, har deremot fullkomligt afskaffats (1842), liksom annan förhöjd tjensteårsberäkning vid presterlig befordran (1842 och 1850). K. H. B.