Tokaj-vin

Tokaj-vin (tokajer), ett ungerskt likörvin, som växer i komitatet Zemplén, på sydliga sluttningen af Hegyallyabergskedjan. Jordmånen är af vulkaniskt ursprung och består af ett brunt stoft utan inblandadt grus eller kisel. Vid byn Tarczal odlas på ett litet vinberg den finaste tokajern, kallad mézesmale (»honingsstråle»), hvilken är kronans egendom och aldrig kommer i handeln. Ett vin af hög rang lemna ock trakterna kring köpingarna Tálya, Mád och Liszka samt byarna Kisfaludy och Zsadány, medan staden Tokajs vin endast når upp till andra ordningen. Drufvorna skördas fullmogna, i slutet af Okt. eller början af Nov. Bland de sorter, som framställas, äro följande fem de yppersta. Essence kallas det före pressningen erhållna utflödet ur drufvor, hvilka fått vissna och halft torka ihop, innan de skördats. Drufvorna läggas helt enkelt i en låda med borrade bottenhål för saftens afrinnande, och så erhålles det måhända eldigaste och mest välsmakande af alla viner. Denna (till konsistensen tjocka och honingsliknande) sort nyttjas egentligen blott till förbättrande af andra. Dernäst kommer ausbruch, som fås genom pressning af mogna drufvor och en minst lika stor mängd hoptorkade. I sorten máslás ingå de torkade drufvorna med endast 10--40 proc. Szamorodny är ett ej så sött, men eldigare vin af icke valda drufvor, så ock ordinari (ringare qvalitet), ett godt bordvin. Tokajer är till färgen i början brungult, på äldre dagar grönaktigt. Det eger eldighet, sötma, oljighet, arom, nervstärkande kraft och hållbarhet. Dess sockerhalt utgör 27--32 proc., alkoholhalten 14,3 proc. Årliga skörden uppgår till högst 100,000 hl. Tokaj-drufvan infördes i Ungern på 1200-ialet, men först under 1600-talet spreds densammas rykte. I södra Frankrike har man sökt och i viss mån lyckats naturalisera denna drufva. Äkta tokajer går hufvudsakligen till Polen, Ryssland och Schlesien; annanstädes fås den mera sällan. Konstgjord tokajer tillverkas på kemisk väg i Tyskland och Frankrike.