Tonsiller

Tonsiller (Lat. tonsillae), anat., mandlar, örmandlar, »halskörtlar». Se Mandel 2. -- Tonsillerna förete i sitt inre håligheter, som utmynna på den fria slemhinnan. I dessa håligheter bildas stundom greniga kalkkonkrement (tonsillarsten), som lossna och oriktigt antagas härstamma från lungorna. -- Om inflammation i örmandlarna (tonsillltis, angina tonsillans) se Halsinflammation och Mandel 2. -- För af klippande af sjukligt förändrade och förstorade örmandlar nyttjar kirurgen ett instrument, som kallas tonsillotom. Den vanligast använda modellen utgöres af en skärande ring, som löper mellan tvänne andra, trubbiga ringar. Instrumentet föres sammanskjutet öfver organet, som skall borttagas, och den ringformiga knifven drages med ett kraftigt ryck tillbaka. J. E. J-n.