Töpffer

Töpffer [franskt utt. tepfär], Rodolphe, schweizisk författare och tecknare, f. i Genève 1799, antog efter ett års vistelse i Paris (1819--20), hvarunder han företrädesvis idkade humanistiska studier, anställning som lärare vid ett privat läroverk i Genève (1822). Två år derefter lemnade han denna befattning och grundade en ny uppfostringsanstalt. Med sina lärjungar företog han sedan hvarje år långa sommarvandringar i Schweiz samt i några trakter af Frankrike och Italien. Öfver dessa färder skrefvo ynglingarna och läraren glada och skämtsamma skildringar, som sedermera i ord och teckningar delvis utkommit i Voyages en zigzag (1843 o. f.). Vid sidan af denna verksamhet som uppfostrare utöfvade han ett flitigt författareskap. Han var bl. a. medarbetare (fr. 1830) i tidskriften »Bibliothèque universelle», der han, förutom en mängd literaturhistoriska och konstkritiska uppsatser, offentliggjorde större delen af sina berömda romaner La bibliothèque de mön oncle (i bokf. 1838) och Le presbytère (i bokf. 1839) jämte en rad friska och lifliga noveller, hvilka senare utkommo under benämning Nouvelles genévoises (1841; »Noveller», 1871). Detta samlingsarbete är af hans verk det mest spridda och lästa. Det har icke endast återgifvits i öfversättning till flere språk, utan jämväl blifvit, i Sverige som i andra land, användt till skolbok vid undervisningen i franska. Under tiden hade T. blifvit kallad till professor i estetik vid akademien i Genève (1832). Denna anställning afbröt dock ej hans publicistiska verksamhet. Hans kärlek till skön konst, hans reformatoriska sträfvanden inom undervisningsväsendet m. m. föranledde honom att i tidskrifter och broschyrer framlägga sina iakttagelser. Sådana äro t. ex. hans Réflexions et menus propos d'un peintre genévois (1830 o. f.), i hvilka han framgångsrikt förfäktade nyare åsigter. Han sysslade derjämte gerna med teckning och utgaf åtskilliga häften humoristiska skisser med titeln Albums (1833 o. f.). -- 1834 blef T. medlem af stora rådet; och för att söka utöfva något inflytande på de offentliga angelägenheterna, i främsta rummet för att hejda de revolutionära rörelser, som då hemsökte hans fädernesland, uppsatte han i förening med några liktänkande män tidningen »Courrier de Genève». I denna var han den förnämste författaren. Emellertid uttömde dessa ansträngningar hans redan försvagade krafter, och han fick knappast glädjen att erfara det varma emottagande, som hans sista arbete, Rose et Gertrude (1845), rönte. T. afled 1846. J. M-r.