Tuff

Tuff l. vulkanisk tuff (T. tuff, Ital. tufo, Lat. tophus), geol., bergart, bestående af från vulkaner uppkastadt gröfre och finare material (vulkanisk sand och aska m. m.), som sedan hårdnat antingen på den ursprungliga platsen eller först sedan det genom erosion flyttats och aflagrats på annat håll. Färgen är vanligen gråaktig, med gul, brun, röd eller grön anstrykning. Sammanhanget är mer eller mindre fast. I brottet visar bergarten en jordartad och något porös textur. Ej sällan har den en tydlig skiktning eller hvarfvighet. -- De vulkaniska tufferna få olika namn, alltefter som de utgöras af material från basalt-, trachyteller diabas-eruptioner etc., t. ex. basalttuff, diabastuff,pimstenstuff o. s. v. Tuffer förekomma nämligen af mycket olika ålder. Somliga uppstå vid ännu verksamma vulkaner; andra hafva bildats vid eruptioner under så långt aflägsna tider som den kambrisk-siluriska. Vid Djupadal i mellersta Skåne har på senaste tiden påvisats förekomst af basalttuff, och vid sjön Mien i Bleking tuff af ryolit. De i Dalformationen inlagrade grönstenarna och grönskiffrarna äro, enligt Törnebohm, sannolikt diabastuffer och vissa i nära samband med Elfdalsporfyrerna i Dalarna förekommande sandstensliknande bildningar troligen porfyrtuffer. -- Såsom lätt att bearbeta och tukta har i utlandet flerestädes vulkanisk tuff länge varit känd och använd till byggnadssten. Flere af det gamla Roms byggnader äro uppförda af denna stenart. -- I vidsträcktaste bemärkelse förstås under benämningen tuff en porös, pipig bergart i allmänhet, t. ex. kalktuff (se d. o.). E. E.