Upmark, Gustaf Henrik Vilhelm, ämbetsman, konst- och kulturhistoriker, född i Stockholm d. 29 Febr. 1844, blef student i Upsala 1861, filos. doktor 1869 samt på hösten s. å. e. o. amanuens vid Nationalmuseums konstafdelning, andre amanuens derst. 1873, förste amanuens 1875 och intendent 1880 efter den nya organisationen af museet (se Nationalmuseum). Då stadgarna bl. a. ålägga intendenten att efter eget val vårda och bearbeta en af samlingarnas hufvudgrupper, utsåg U. dertill de förenade handteckningsoch gravyrsamlingarna, hvilkas olika delar genom hans insigtsfulla verksamhet efter vetenskapliga grunder i väsentlig mån samarbetats till ett helt med tillämpning af den erfarenhet han under en år 1872 med statsunderstöd företagen studieresa vunnit i motsvarande institutioner i utlandet. -- Då den nya konstslöjdafdelningen, som hufvudsakligen bildats genom de rika gåfvor Nationalmuseum i testamente erhållit af konung Karl XV och grefve Axel Bielke samt af Svenska slöjdföreningen, 1885 öppnades i museet, hade densammas anordning skett efter en af U. uppgjord plan. I allmänhet är den fasta organisation, som Nationalmuseum numera eger, att betrakta såsom U:s verk. Men äfven utom detsamma har han varit mycket verksam. Särskildt åt konstslöjdens främjande och åt den konstindustriella och tekniska undervisningen har han egnat sina krafter, än såsom ledamot af Svenska slöjdföreningens och Tekniska skolans i Stockholm styrelser, än såsom sekreterare i komitén för inrättande af ett museum för konstindustri och slöjd i hufvudstaden (1877) och i komitén för teckningsundervisningen (1878), än såsom öfverlärare i den högre konstindustriafdelningen i nämnda skola och såsom konservator vid Svenska slöjdföreningens museum, hvars första anordnande uppdrogs åt honom, än såsom författare och föreläsare. Den i arffurstens palats i Stockholm år 1876--77 hållna konstslöjdutställningen var i mycket hans verk, likaså den i Slöjdföreningen år 1880 anordnade textilutställningen, hvarjämte 1891 års Gustavianska utställning tillkom på hans initiativ och i honom egde ett af sina verksammaste stöd. Såsom stiftare af Gripsholmsföreningen (1889), hvars uppgift är att verka för Gripsholms slotts försättande i ett dess egenskap af nationalmonument värdigt skick, har U. väckt ett allmännare intresse för den af generationer vanvårdade Vasaborgen, och såsom ordförande i Föreningen för grafisk konst (1887) har han kraftigt bidragit till främjandet af denna hos oss i senare tider väl mycket försummade konstart. En märklig frukt af detta sträfvande var den utställning, som sagda förening genom sin ordförande år 1889 anordnade i Nationalmuseum af moderna nordiska gravyrer o. dyl., och den i sammanhang dermed utgifna illustrerade katalogen, som inleddes af en af U. förf. öfversigt: De grafiska konsterna. Derjämte är U. ordförande i Svenska fornminnesföreningens styrelse. -- U:s literära arbeten anknyta sig nära till hans ofvan nämnda verksamhet. Vi nämna här följande såsom de mera märkliga: Jeremias Falck, drottning Christinas hofkopparstickare (i »Medd. från Nationalmuseum», 1884), Tapetväfveriet i Sverige under de första Vasakonungarna (i »Meddelanden från Sv. slöjdföreningen», 1886), Handteckningar af äldre mästare i Nationalmuseum (1889), Kyrkorna i Sotholms härad. I. (i »Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria», 1890), Svenska porträtt efter kopparstick i Nationalmuseum och kongl. biblioteket (1890), Svenska Riddarhuset (1891, dess byggnadshistoria), Vadstena slott 1545--1620 (i Sv. fornminnesfören:s tidskrift, VIII, 1891--92) samt katalogarbeten, såsom öfver Egron Lundgren-utställningen (1876), konstindustriutst. i arffurstens palats (1877, delvis), Troili-utställningen (1878), konung Karl XV:s tafvelsamling (1882) och konung Karl XV:s keramiska samling (1883, delvis). U. är dessutom medarbetare i »Nordisk familjebok» och i Brockhaus' Konversationslexikon. L. L.
Nordisk familjebok · första upplagan
Upmark
Ämne: Ämbetsmän och jurister · Svenska ämbetsmän, militärer och adel
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1420–1421 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗