Utskottsriksdag

Utskottsriksdag är ett synonymt uttryck för utskottsmöte (se d. o.), men också namnet på några ständersammankomster, hvilka genom närvaro af bondeståndets representanter bestämdt skilja sig från utskottsmötena, fastän i likhet med dessa antalet riksdagsmän var mindre, än hvad i allmänhet var förhållandet. Namnet utskottsriksdag i den senare bemärkelsen förtjena i synnerhet två riksförsamlingar, som höllos 1625 och 1710. Den förra, som sammankallades fåtaligare än vanligt, emedan en allmän riksdag hållits kort förut, bestod af landshöfdingarna med 2 adelsmän af hvart län, biskopar och superintendenter med 1 af domkapitlet och 1 prest från hvart stift, borgmästaren i hvarje stad och 6 bönder af hvar lagsaga. Den antog en ny bevillning, den s. k. qvarntullen. Den betraktades såsom en vanlig riksdag, och dess beslut ansågs bindande för hela riket, hvarför några underhandlingar i landsorterna om qvarntullen ej anställdes. Mötet 1710 föranleddes af rådets känsla af vanmakt gent emot de olyckor, som från alla håll hopade sig öfver fäderneslandet. Det fåtaliga rådet ryggade tillbaka för att ensamt bära ansvaret för de utomordentliga åtgärder, som måste vidtagas, och önskade derför dela det med ständerna. Men då man var angelägen att bibehålla konungens envåldsmakt oförkränkt, ville man ej sammankalla en allmän riksdag, utan endast ett utskott af ständerna. Kallelsebrefvet omtalar landshöfdingar, lagmän samt 2 eller 3 af adeln i hvart län, biskopar och superintendenter med 2 eller 3 prester af hvart stift, 1 ombud från hvar och en af stapelstäderna och de förmögnare städerna samt 3 eller 4 bönder från hvart län. Ständernas hufvudsakliga sysselsättning blef att föreslå nya skatter och afgifter. Då mötet tog sig för att besvära sig öfver rådande missförhållanden, blef det hastigt afslutadt. Hela sammankomsten har fullständigt karakteren af en allmän riksdag. -- Om ständernas utskottsmöte 1710 se C. G. Malmströms uppsats i »Hist. tidskr.», VII (1887). K. B-n.