Ventilator

Ventilator (Fr. ventilateur, af Lat. ventus, vind, drag). 1. Fläkt, en maskin med roterande rörelse, hvarmed luften framdrifves antingen för att förtunnas eller sammantryckas eller endast för att förflyttas från ett ställe till ett annat. Enär centrifugalkraften vid densamma spelar en vigtig rol, kallas maskinen ofta centrifugalventilator (se d. o.). Den nyttjas stundom såsom blåsmaskin (se d. o.), men den lämpar sig icke i allmänhet för åstadkommande af högre tryck. Deremot är den mycket använd vid ventilationsinrättningar, hufvudsakligen för inpressande af frisk luft, men stundom äfven för utsugande af den skämda luften. Man säger, att den i förra fallet verkar genom »pulsion», i det senare genom »aspiration». -- Icke sällan gifves namnet ventilator, liksom ventil, åt en apparat, med hvilken man afser att på ett eller annat sätt främja den naturliga ventilationen af ett rum. -- 2. Skeppsb., en inrättning för åstadkommande af luftvexling i rummen under däck. Ventilatorn tillverkas af mycket tunn plåt och består, ofvan däck, af två delar: en undre, cylindrisk del, som är fäst i däcket, samt en rörlig huf med trumpetformad mynning, hvilken huf kan vridas på den undre delen och inställas i den riktning, som bäst lämpar sig för åstadkommande af den behöfliga luftvexlingen. Under vissa förhållanden begagnas äfven ventilatorer, som äro tillverkade af segelduk. Dessa kallas vädersegel. Jfr Ventil 1. 2. J. G. B.