Vindros, meteor. På ett papper dragas från en och samma punkt linier, motsvarande de olika vindriktningarna: nord, nord-nordvest, nordvest etc. (N, NNW, NW etc.). På dessa linier afsättas från skärningspunkten längder,
som äro proportionella mot det antal gånger den ifrågavarande vinden iakttagits under en viss tid, exempelvis en månad. Sammanbinder man nu ändpunkterna, erhåller man en s. k. »vindros», hvilken således gifver en åskådlig bild af hvilka vindar under den gifna tiden varit till antalet förherskande. Vill man äfven taga vindens styrka i betraktande, göras de afsatta längderna proportionella mot summan af de vindhastigheter, som observerats i hvarje riktning. En på detta sätt erhållen vindros kallas, till skillnad från den förstnämnda, en dynamisk vindros. Nu kan man äfven gruppera andra meteorologiska företeelser efter den vind, som rådt, när företeelsen iakttogs, och afsätta längder, som äro proportionella mot antal eller storlek af sålunda för hvarje vindriktning iakttaget meteorologiskt fenomen. På detta sätfe erhålles t. ex. termisk vindros för temperaturen, atmisk vindros (se d. o.) för den i luften förefintliga vattenångans tryck, nefisk vindros för molnmängden, barisk vindros (se d. o.) för barometerståndet o. s. v. Till förtydligande af det sagda meddelas här en afbildning af en vindros, utvisande tvänne förherskande vindriktningar, N W och S, samt två svagt representerade, W och NE. Den punkterade cirkelns radie är proportionel mot antalet gånger observerad vindstilla. E. S.