Sida 554
Vindskala, meteor. I brist på anemometer uppskattar man vindstyrkan efter en godtycklig skala
fastställd taxa betjena huvudstadens innevånare, framförallt importörer och handlande, vid alla flytande varors (vin, spritdrycker, maltdrycker, terpentin, oljor, tran, sirap, ättika o. s. v.) lossning eller emottagande från fartyg och uppläggning på närmaste hamnplats. Ett äldre och likaledes ej upphäfdt privilegium på att verkställa sådana varors inläggning i eller uttagande från magasin och källare (utom i det fall att egaren med sina egna lagstadda tjenstehjon kunde göra detta) tillämpas icke numera af vindragarna. Laget är å sin sida förpligtadt att hålla ett alla söckendagar öppet »herberge» med uthängd tafla (sedan 1747 beläget i huset n:r 6 Stora Hoparegränd) och vara försedt med 20 ord. medlemmar (förutom extra medhjelpare). De förre välja bland sig en ålderman och två bisittare. Anda till 1872 presiderade en rådman vid årssammankomsten. Laget fanns redan på 1500-talet, men fick sin organisation 1606 (det första protokollet är af d. 24 Juli s. å.) under namn af Vindragare-ämbetet och egde då endast att tillhandagå vinhandlare och vinskänkar med vinoch bränvinsfastagers nedläggande i och upptagande ur källrarna. Detta stadfästes i den 1745 utfärdade Ordningen, men den ändrade taxan af 1755 tillade bestämmelsen om fastagernas »emottagande af skeppen och nedkullrande vid bron». Nya ändringar vidtogos 1805, och 1856 utfärdades den taxa, som ännu är gällande.
Vindresultant. Se Vind, sp. 1094.
Vindros, meteor. På ett papper dragas från en och samma punkt linier, motsvarande de olika vindriktningarna: nord, nord-nordvest, nordvest etc. (N, NNW, NW etc.). På dessa linier afsättas från skärningspunkten längder,
som äro proportionella mot det antal gånger den ifrågavarande vinden iakttagits under en viss tid, exempelvis en månad. Sammanbinder man nu ändpunkterna, erhåller man en s. k. »vindros», hvilken således gifver en åskådlig bild af hvilka vindar under den gifna tiden varit till antalet förherskande. Vill man äfven taga vindens styrka i betraktande, göras de afsatta längderna proportionella mot summan af de vindhastigheter, som observerats i hvarje riktning. En på detta sätt erhållen vindros kallas, till skillnad från den förstnämnda, en dynamisk vindros. Nu kan man äfven gruppera andra meteorologiska företeelser efter den vind, som rådt, när företeelsen iakttogs, och afsätta längder, som äro proportionella mot antal eller storlek af sålunda för hvarje vindriktning iakttaget meteorologiskt fenomen. På detta sätfe erhålles t. ex. termisk vindros för temperaturen, atmisk vindros (se d. o.) för den i luften förefintliga vattenångans tryck, nefisk vindros för molnmängden, barisk vindros (se d. o.) för barometerståndet o. s. v. Till förtydligande af det sagda meddelas här en afbildning af en vindros, utvisande tvänne förherskande vindriktningar, N W och S, samt två svagt representerade, W och NE. Den punkterade cirkelns radie är proportionel mot antalet gånger observerad vindstilla. E. S.
Vindrufkur. Se Drufkur.
Vindrufsjuka, en sjukdom, som angriper vinrankan och dess frukt samt förorsakas af den s. k. vindrufsvampen, Oidium Tuckeri Berk. Se Erysiphe.
Vindrufvor l. drufvor. Se Vinrankan.
Vindrägg. Se Vin, sp. 1076.
Vindrätt, sjöv. Ett fartyg till ankars säges ligga vindrätt, när det med fören mot vinden ligger i vindens riktning. Finnes ström och denna löper så stark, att vinden ej har något inflytande på fartygets riktning, säges det ligga strömrätt. R. N.
Windscheid [-sjejt], Bernhard Joseph Hubert, tysk rättslärd, född i Düsseldorf 1817, blef 1840 docent och 1847 e. o. professor i juridik vid Bonns universitet, der han föreläste öfver romersk och fransk rätt. Han kallades som ord. professor i romersk rätt 1847 till Basel, 1852 till Greifswald, 1857 till München, 1871 till Heidelberg och 1874 till Leipzig, der han verkade till sin död, 1892. W. var 1874--83 ledamot af komitén for utarbetande af förslag till en tysk borgerlig lag. Bland hans utgifna vetenskapliga arbeten må nämnas Lehrbuch des pandektenrechts (3 bd, 1862--67; 7:de uppl. 1891), som funnit användning äfven i Sverige.
Vindskala, meteor. I brist på anemometer (se d. o.) uppskattar man vindstyrkan efter en godtycklig skala. De vanligaste vindskalonia äro Beauforts 12-gradiga skala, som nyttjas af sjömän, och den 6-gradiga skalan, vanligen använd på land och derför ock kallad landskalan. Efter imternationel öfverenskommelse borde emellertid öfverallt införas en 10-gradig skala. För Beauforts skala erhålles följande sammanställning :
meter per sek.
i medeltal skeppets hastighet och
segelföring
0 1,3 ingen fart 1 3,6 skeppet lyder roder 2 5,8 1--2 knop 3 8,0 2--4 » 4 10,3 4--6 » 5 12,5 öfverbramsegel 6 15,2 enkelrefvade märssegel och bramsegel
Källa: Project Runeberg ·
