Sida 230
Vega, Georg von
närheten af Utrecht 1660, var lärjunge af Jan Micker samt, huvudsakligast, af Abraham Bloemaert i Utrecht och Claas Moeijaert i Amsterdam, hvarefter han uppehöll sig i Italien 1643--47. Efter sin hemkomst var han hufvudsakligen bosatt i Utrecht, i hvars målaregille han 1649 var ordförande. W. var i sin konst mångsidig. Han målade under sin första tid företrädesvis italiensk natur och folklif, landskap och hamnar med figurer samt öfvergick senare till stilleben och framställning af hönsgårdar. Någon gång väljer han ämne ur bibliska historien, t. ex. Jakob och Esau (i Dresdens galleri), eller ur poesien, t. ex. Erminia hos en herdefamilj (ur Tassos »Gerusalemme liberata», VII, i Berlins museum). Vanligen tager han bilder ur det verkliga lifvet, såsom från romerska kampagnan med herdar och hjordar (Petersburg, Schwerin och Wien) eller italienska palats med folklif (München), men hälst från hafskusten med ruiner eller sydländska hamnar (signerade arbeten i Antwerpen, Louvre, Petersburg, Wien, London och Stockholm). Till hans senare tid i Utrecht hörde hans nordiska stilleben och hönsgårdar, såsom hans Kök med en katt (1652, Schwerins museum), likaså ett par stilleben i Wien och en förträfflig Hönsgård i Dresden. -- 2. Jan W., holländsk målare, f. i Amsterdam 1640, d. derst. 1719, den föregåendes son och lärjunge, var verksam i Amsterdam och en kortare tid i Utrecht, der han 1664 och 1668 finnes antecknad som ledamot af målaregillet. Deremot uppehöll han sig en längre tid i Tyskland hos kurfursten Johan Vilhelm af Pfalz i Düsseldorf, hvilken 1702--12 sysselsatte honom med målningar för slottet Bensberg vid Köln. I sin ungdom följde W. sin fader och målade som denne italienska hamnar med folklif. Sådana taflor finnas i Nîmes och Wien och en i Louvre, målad så sent som 1704. Han målade äfven goda porträtt, t. ex. A. de Sadelaer och hans gemål (1686, i Haarlem). Men dessa äro redan så rikt utstyrda i förgrunden med accessoarer och stillebens-föremål, att de peka öfver på det, som sedan för honom blef hufvudsak. Äfven deri, som stillebensmålare, slöt han sig till sin fader. I början förekomma enstaka figurer, menniskor eller lefvande djur, tillsammans med döda föremål, så på ett par taflor med jagtbyte samt jägare med hundar (i München), en tafla med en papegoja (i Köpenhamn) o. s. v. Hufvudsak är vanligen dödadt vildt, omgifvet af jagtredskap eller blommor och frukter, med praktföremål, statyer, arkitektoniska detaljer och diskret gifven landskapsbakgrund, som bildar en stämningsfull fond för den förträffligt utförda »nature morte». Arbeten af sådan art finnas i Berlin, Haag, Dresden, London, Wien, München och flerestädes. C. R. N.
Weert [vert], stad i nederländska prov. Limburg, vid jernvägen till Roermond och Zuid-Willems-kanalen mellan Maastricht och 's Hertogenbosch. Omkr. 7,600 innev.
Weert [vert]. 1. Jan de. Se Holländska literaturen, sp. 1421. -- 2. Jean de. Se Werth.
Vef, mek., en på en axel anbragt maskindel, medelst hvilken en roterande rörelse kan bibringas axeln. Sitter vefven ute vid axelns ena ände, är den enkelslängad (fig. 1) och har endast ett sidostycke: är deremot vefven så belägen, att axeln sträcker sig ut på ömse sidor om densamma, är den dubbelslängad
Fig. 1 Fig. 2 Fig. 3
(fig. 2) och således försedd med två sidostycken, mellan hvilkas ytterändar veftappen (t) då har sin plats. Då axelns roterande rörelse åstadkommes med maskinkraft, utgår rörelsen från pistonen, der densamma är rätlinig samt fram- och återgående. Veftappens rörelse är åter cirkelformig (fig. 3) och liggande uti ett mot axelns centerlinie vinkelrätt plan. Den maskindel, medelst hvilken rörelsen öfverföres från pistonen till veftappen, kallas vefstake (d), Vefstaken är försedd med lager såväl i inre änden, hvilket lager omsluter den vid pistonhufvudet befintliga vefstakstappen, som i yttre änden, hvilket lager omsluter veftappen. -- Fig. 3 visar rörelsen af pistonen, vefstaken och vefven. v' t' = v" t" = v t. J. G. B.
Vefla, sjöv., förse vanten med veflingar, d. v. s. linor, som sträckas tvärs öfver vanten på omkr. 30 cm. afstånd från hvarandra, hvarigenom ett slags tågstege bildas för att underlätta uppäntringen till väders. Se Latta. R. N.
Vefsenfjorden i Nordlands amt, Norge, går först åt n. ö., sedan åt s. ö. in i Vefsens pastorat. På båda sidor tillstöta dalar. Längre in bildar norra stranden ett blidt och välodladt landskap, under det den södra är brant och nästan obebodd. Vid fjorden ligga Halsöens sågverk och lastplatsen Mosjöen, med 1,153 innev. (1890). Vid V. reser sig fjället Brurskanken tillen höjd af 1,321 m. E. H.
Veft-offer. Se Vift-offer.
Vega (plur. vegas), Sp., fruktbar slätt, t. ex. vegan vid Granada. Jfr Spanien, sp. 117.
Vega (af Arab. wâqi, »nedstörtande»), astron. Se Lyran.
Vega, Concepcion de la V., stad på ön Haiti, i republiken San Domingo, n. v. om staden San Domingo. Omkr. 9,000 innev.
Vega, G. de la. Se Garcilaso de la Vega.
Vega, Georg von, friherre, österrikisk matematiker, föddes 1756 i byn Sagoritza, Krain, och skall egentligen hafva hetat Veha. Han var först navigationsingeniör, men gick
Källa: Project Runeberg ·
