Sida 658
Vokal ...
Tab. 2.
steg: 1 1 1/2 2 3 3 1/2 4 5 5 1/2 6 1:sta gruppen Hufvudserie all -- -- ärt häst er het, ett -- -- -- -- in, is Underserie a -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Underserie b -- -- -- -- -- -- höger öde -- -- -- -- -- -- -- -- 2:dra gruppen Öfre biserie a -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- ylle, yr Hufvudserie -- -- -- -- ört, örn öm, öra lön möt -- -- -- -- -- -- Undre biserie b -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- gu 3:dje gruppen Öfre biserie b -- -- -- -- -- -- -- -- guld -- -- -- -- -- -- -- -- Öfre biserie a -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Hufvudserie bra -- -- -- -- -- -- -- -- må visor -- -- ost, bo
Tab. 3
trånga vida bakre blandade främre bakre blandade främre utan rundningar höga -- -- Pol. y Fr. fini -- -- -- -- Eng. bit höga utan rundning medelhöga Eng. but Sv. gosse Fr. été Eng. father Eng. eye Eng. men medelhöga låga -- -- Eng. bird Sv. lära -- -- Eng how Eng. man låga med rundningar höga Fr. sou N. hus Fr. lune Eng. full N. huska D. lyst höga med rundning medelhöga T. so -- -- Fr. peu T. stock Fr. homme Fr. peuplemedelhöga medelhöga Eng saw -- -- Sv. för Eng. not -- -- -- -- låga
Vokalerna indelas här i bakre (postpalatala), blandade (mediopalatala) och främre (prepalatala), alltefter som det är bakre, mellersta eller främre delen af tungan, som genom sin höjningr bestämmer munhålans form. De indelas i höga, medelhöga och låga, alltefter som tungan höjes mer eller mindre. Den indelas i trånga och vida, alltefter som tungans öfre yta är (framifrån sedt) kullrig eller plan (d. v. s. alltefter som tvärmuskeln är kontraherad eller ej). Slutligen skiljer man mellan vokaler utan rundning och med rundning (och framstjelpning) af läpparna (de rundade vokalerna äro att fatta som språkljud med dubbelt läge). Noga taget behöfver man skilja mellan flere grader af rundning (underrundning, normalrundning, öfverrundning, eller de olika graderna betecknas med 1, 2, 3 o. s. v.). Så äro Sv. u i hus och [omega] i bo öfverrundade (i utljud slute de derför konsonantisk, med en frikativa, t. ex. nu uttalas nu[phi]. Så skiljer sig Sv. [omega]-ljud i bo från vokalen i 2:dra stafvelsen af visor, liksom från tysk-franskt slutet å-ljud (T. so, Fr. seau) genom sin starkare rundning. -- Utom ofvan
Källa: Project Runeberg ·
