Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring

sinnet och hjertat, som leder till att man afskyr syndiga böjelser och begär. Tanken på brytning med den bestående statskyrkan var honom främmande, hvarför han icke häller blef utsatt för förföljelser från hennes sida. Hans postilla, Se pyhä evangeliumillinen valkeus taivaallisesa opisa ja pyhäsä elämäsä (2 dlr, Stockh. 1747--49, 3:dje uppl. 1848; svensk uppl. med titeln »Evangelii heliga ljus» 1853--56) har varit en af det finska folkets mest använda andaktsböcker och framstår ännu i dag inom predikoliteraturen genom sanningskärlek och flärdfri fromhet. En annan af honom utgifven uppbyggelseskrift, Yxi tarpellinen coetus ja tutkistelemus rippivään cansa (1762, En behöflig pröfning och ransakning med skriftefolk), har intill senaste tider utkommit i nya upplagor. M. G. S.

3. Wegelius, Martin, finsk musiker, ättling af W. 1, född i Helsingfors d. 10 Nov. 1846, blef student 1864, filos. magister 1869, egnade sig derefter åt musikteoretiska studier och komposition samt studerade i Wien och Leipzig, framförallt under ledning af E. F. Richter. Sedermera verkade han i Helsingfors såsom musiklärare, sånglärare och ledare för den akademiska sångföreningen samt var 1878--79 andre kapellmästare vid finska operan. W., som var verksam vid grundläggandet af Helsingfors' musikinstitut, blef, då denna anstalt i Sept. 1882 öppnades, dess direktor, hvilken plats han fortfarande innehar, hvarjämte han vid institutet handhaft undervisningen i musikens teori, körsång m. m. Såsom kompositör har W. anslutit sig hufvudsakligen till den nya musikaliska skolan. Största delen af hans kompositioner tillhör det vokala området: kantater för kör och orkester (Den 6 Maj, 1878, Julnatten, s. å., Promotionsmarsch med kör, 1882), körer a cappella (Till skogs en liten fogel flög, Aftonsång, 1890, Roddaren, 1891), sånger vid piano (Karin Månsdotters vaggvisa) samt en mängd körbearbetningar af finländska folkvisor, både svenska och finska. Bland hans instrumentalkompositioner må nämnas Ouverture till Daniel Hjort (1872) och Rondo qvasi fantasia för piano och orkester (1873). Till största delen äro dessa kompositioner, som blifvit uppförda i Helsingfors under W:s ledning, ännu outgifna. Äfven såsom skriftställare har W. verkat för det musikaliska lifvets höjande i Finland. Han har varit musikreferent i »Helsingfors Dagblad» och »Finsk tidskrift» samt utgifvit Lärobok i allmän musiklära och analys (1888--89), den mest tidsenliga musikaliska lärobok på svenska, och Framställning af den vesterländska musikens historia från den kristna tidens början till våra dagar (del 1, 1891). M. G. S.

Vegen, en 117 qvkm. stor ö i Nordlands amt, Norge, s. v. om Vefsenfjord, ganska långt ute i hafvet, utgör eget pastorat, med kyrka på Kalstad. För öfrigt märkas handelsplatsen Rörö och ångbåtsstationen Vegstenen.

Wegener, Kaspar Frederik, dansk arkivman och historiker, född d. 13 Dec. 1802 nära Svendborg, blef student 1821 och tog teologisk examen 1828. Redan 1826 verkade han som adjunkt vid den lärda skolan i Sorö och blef efter vunnen doktorsgrad 1836 lektor vid dervarande akademi. W. gjorde sig tidigt bemärkt som historisk författare dels genom Liden krönike om kong Frederik og den danske bonde (1843), en populär framställning af bondeståndets frigörelse under Fredrik VI, som icke oväsentligt påverkade bonderörelsen under de följande åren, dels genom flere verkligt lärda skrifter, såsom De aula Attalica (1836), Karl Danske, greve af Flandern (1839), en anmälan af Dahlmanns »Geschichte Dänemarks» (1841) och Anders Sörensen Vedel (1846). Sedan W. 1848 blifvit k. historiograf och geheimearkivarie, utgaf han en hel rad af skrifter, i hvilka han förfäktade Danmarks rätt gent emot anspråken från Slesvig-Holstein: Om den uadskillelige förbindelse mellem Danmark og Slesvig (1848), Om landshöjheden over Gamle Rendsborg paa Ejderöen (1849), Om hertugen af Augustenborgs forhold til det holstenske oprör (1849; sv. öfvers. s. å.) och Aktmæssige bidrag til Danmarks historie i det 19:de aarhundrede (1851). W. fick äfven tillsammans med juristen J. E. Larsen uppdrag att affatta de memoarer och aktstycken, som lades till grund för den nya tronföljden (med prins Kristian af Glücksborg, nu K. IX). Men då ministèren Bluhme vid förslaget derom i Okt. 1852 gick ända derhän att den ville upphäfva arfsföljden i konungalagen, som var gemensam för konungariket och Slesvig, aflät W. en liflig protest i sitt Forsvar for det danske kongehuses fulde arveret efter Lex Regia. Detta blef signalen till en häftig strid och framkallade från ömse sidor en mängd flygskrifter samt styrkte det nationalliberala partiet i dess motstånd mot ministèren. Åtal väcktes mot författaren, som visserligen i Jan. 1854 frikändes af höjesteret. men erhöll en tillrättavisning från allerhögsta ort. W. förblef detta oaktadt i gunst hos Fredrik VII, som han åtföljde på flere resor, och skref på hans uppmaning Historiske efterretninger om Abrahamstrup gaard (Jägerspris) i ældre og nyere tid (2 bd, 1855--56). Dessförinnan hade han lemnat redogörelser för konungens utgräfningar vid Asserbo och Söborg. Han var också en af exekutorerna af konungens testamente och skref 1866 en Mindeskrift om kong Frederik VII. W. ledde utgifningen af »Aarsberetninger fra geheimearkivet» (6 bd. 1852--82, omfattande tiden 1848--81), som innehålla många vigtiga aktstycken till Danmarks inre och yttre historia. I det politiska lifvet deltog han 1848--49 såsom konungavald medlem af den grundlagstiftande riksförsamlingen och var bland dem, som protesterade mot grundlagen af fruktan för följderna af den allmänna rösträtten. W. erhöll afsked 1882 med titel af geheime-konferensråd. Han är en ifrig boksamlare och har såsom sådan ett stort och dyrbart bibliotek, utan tvifvel det största enskilda i Danmark. Han är led. af Vet. societeten i Upsala (1857) och af Vitt. hist. o. ant. akademien (1862). E. Ebg.

Vegesack [fe'ge-], stad på fria staden Bremens område, 15 km. nedanför denna, på Wesers högra strand. 3,817 innev. (1885). Sjöfart och handel. Skeppsbyggeri.

1. Vegesack [fe'jsack], Eberhard Ernst Gotthard von, friherre, militär, föddes i