Sida 160
Wartburg, borg i Sachsen-Weimar
dammar samt ett fint litet palats, flere kejserliga villor och en staty af Poniatowski. Midt i staden ligga två andra offentliga trädgårdar: Sachsiska trädgården (Saski ogrod), en af de vackraste i Europa, med sommarteater och springbrunnar samt prydd med statyer och blommor, och den något mindre besökta Krasinskiträdgården. Dessa och flere mindre parkanläggningar, i hvilkas teatrar polska och tyska teatersällskap gifva föreställningar, bidraga mycket att lifva V:s gator, medan de vackra nationaldrägter, som ännu bäras af den polska allmogen, gifva färg och omvexling åt de folkmassor, som trängas på dem. -- V. är, som redan nämnts, en industrielt vigtig ort, med öfver 300 fabriker, som sysselsätta nära 20,000 arbetare och producera för nära 40 mill. rubel årligen. Hufvudgrenarna äro tillverkning af guld- och silfverarbeten, maskiner af alla slag, kemikalier, musikinstrument (särskildt pianon), vagnar, mattor, skodon, kläde, läder, bränvin och öl. Jernvägarna och floden förmedla ett lifligt utbyte af stenkol, jern, manufakturvaror, spamnål och lin till och från Ryssland, Tyskland och Österrike. En stor del af handeln ligger i händerna på tyskar och judar. -- V:s förstäder äro omgifna af villor, palats och slagfält. Wilanow, Johan Sobieskis palats, nu tillhörigt grefvarna Potocki, ligger s. om V. vid en arm af Weichsel tillsammans med många andra vackra villor (Morysin, Natolin, Krolikarnia m. fl.). Öfriga märkliga platser äro de n. om V. belägna Marymont, Johan Sobieskis enkas landtställe, och Kaskada, mycket besökt af Varsjavbor, Saska Kempa på högra Weichselstranden samt längre ned vid Weichsel slottet Jablona, en gång tillhörigt Josef Poniatowski.
När staden anlades är obekant. Stränderna af Weichsel mellan Pilica och Narew måste mycket tidigt blifvit bebyggda, och man antager, att hertig Konrad af Masovien i 9:de årh. uppförde en borg på det nuv. V:s plats. Staden V. nämnes dock först 1224. Till 1526 var den säte för hertigarna af Masovien, men när deras dynasti detta år utgick, förenades masurernas land, dittills sjelfständigt, med Polen. Omkr. 1550 gjorde Sigismund II V. till sitt residens, och från 1572 valdes Polens konungar på Wolafältet v. om V. Men först 1609 blef det genom Sigismund III i st. f. Krakov, som fortfarande förblef kröningsstad, formligen upphöjdt till kungl. residens, vid hvilket de flesta minnesvärda händelserna i polska riket knöto sig. Den 30 Aug. 1655 gaf V. sig utan strid åt Karl X Gustaf, återtogs d. 21 Juni följ. år, efter ett tappert försvar af Arvid Wittenberg, men gaf sig för andra gången genom kapitulation åt svenskarna efter tredagarsslaget vid V. Detta slag utkämpades n. ö. om V., på östra stranden af Weichsel d. 18--20 Juli (g. st.) 1656. Efter sitt misslyckade tåg till södra Polen, och sedan general Wittenberg nödgats uppgifva V., förenade konung Karl X Gustaf sin här med kurfursten Fredrik Vilhelms af Brandenburg och ställde sig med 17,000 man, af hvilka endast 5,000 man infanteri, mellan flodens östra strand och Bialolenkaskogen. Mot honom stod polske konungen Johan Kasimir med 39,000 man, mest kavalleri. Efter en kort strid d. 18 utförde den förbundna hären d. 19 en farlig, men skickligt ledd kringgående rörelse genom skogen, anföll polackerna i deras högra flank och afvisade alla deras motanfall i både front och rygg. Den 20 uppmarscherade härarna åter mot hvarandra, och efter en kort strid kastades polackerna tillbaka i vild flykt. (Jfr Droysen: »Darstellung der schlacht bei Warschau», i »Abh. d. k. sächs. gesellsch. d. wissensch.», bd 4, 1865, och A. Riese: »Die dreitägige schlacht bei Warschau», 1876.) Karl X Gustaf gick öfver Weichsel och återtog V. Under de sachsisk-polske konungarna (1697--1763) förskönades staden genom nya praktbyggnader, men led ofantligt under Stora nordiska kriget. Karl XII intog det i Maj 1702; men sedan en riksdag i V. 1704 på Karl XII:s förslag till konung valt Stanislaus Leszczynski, ingicks i V. fred och d. 18 Nov. 1705 en ständig allians mellan Sverige och Polen, och staden blef åter fri. 1764--74 hölls staden besatt af ryssarna, och under trycket af en rysk militärstyrka valdes Stanislaus Poniatowski till konung. 1793 besattes staden åter af ryssarna, men i April 1794 nedgjordes den ryska besättningen. Från d. 9 Juli till d. 6 Sept. belägrades staden förgäfves af preussarna, men den kapitulerade d. 5 Nov. efter Suvorovs blodiga stormning af Praga. Vid Polens tredje delning, 1795, blef V. en preussisk stad (hufvudstad i prov. Syd-Preussen) och förblef det till 1806, då fransmännen besatte det d. 28 Nov. Efter Tilsitfreden (1807) var V. hufvudstad i hertigdömet V. Från d. 23 April till d. 2 Juni 1809 hölls staden besatt af österrikarna. Sedan d. 8 Febr. 1813 hafva ryssarna varit dess herrar. Den 29 Nov. 1830 gaf V. signalen till den stora, men olyckliga insurrektionen, som slutade med stadens stormning d. 6 och 7 och dess kapitulation d. 8 Sept. 1831. Deportationer i stor skala, afrättningar och konfiskationer af adelns gods följde, och till 1856 herskade ett strängt militärvälde i staden. Äfven insurrektionen 1863--64 hade sin medelpunkt i V., som åter undergick en grym bestraffning.
Warszawa [varsjava]. Se Varsjav.
Warta. Se Warthe.
Wartburg, borg i Sachsen-Weimar, 220 m. ofvanför staden Eisenach i nord vestra Thüringerwald, det fullständigast bibehållna, nu i sin gamla glans återställda exemplet på en fursteboning från 1100-talet. Sträckande sig från n. till s. på en lång, smal bergkam, hvars rand omfattningsmuren följer, består borgen af två särskilda hufvuddelar: förborgen och hofborg en. Den förra, till hvilken man inträder genom porttornet, med vindbrygga framför, innehåller »ritterhaus», som nu är bostad för kommendanten, men förr innehöll vaktrum och gästrum för främmande riddare. Den senare inrymmer det s. k. dirnitz (tjenstepersonalens bostad), frustugan (nu alldeles nybyggd), hufvudtornet (kärnan, bergfrid) samt det storartade landtgrefvehuset, ett trevånings furstepalats från 12:te årh., uppfördt i romansk stil, under århundradenas
Källa: Project Runeberg ·
