Sida 156
Warrington, stad i vestra England
som användes vid varpning, kallas med ett gemensamt namn varpgods, och de våg- och lodräta rullar, som insättas i portar o. dyl. för att skydda såväl port som tågvirke, benämnas varprullar. Numera begagnas uttrycket »varpa» lika ofta för att beteckna fartygs förflyttning, äfven då tågen fastsättas i lämpliga föremål i land, i bojar, i duc d'alber o. dyl. Jfr Förhala. -- 3. Bergsh. Varp (varphög) kallar man det vid malmbrytning genom det brutnas skrädning afskilda ofyndiga eller mindre värdefulla berget, hvilket måste uppläggas i särskilda högar (»värphögar»), der det icke användes för igensättning i grufvan. Enligt äldre gruflagstiftning kunde varphögar inmutas, men denna rätt borttogs genom 1884 års grufstadga. 2. R. N. 3. Th. N-m.
Varpa. Se Varp 2.
Varpankare. Se Varp 2.
Varphögar. Se Varp 3.
Varragalen. Se Dingon.
Warrant [oå'rränt], Eng. (jfr T. wehren, Sv. värja), är ett mer eller mindre specificeradt qvitto öfver varor, som deponeras i offentliga magasin o. dyl., hvilket qvitto berättigar till varans utfående och måste dervid återlemnas. Redan i början af 1600-talet begagnades warrants i Holland (»outvangcedulen»); men i något större utsträckning hafva de kommit i bruk först i 19:de årh., i synnerhet i England. I dervarande offentliga »docks and warehouses» begagnas numera vanligen två slags warrants: egentliga warrants och weightnotes. De senare utgöra bevis öfver eganderätten till den deponerade varan, under det att de egentliga warrants äro afsedda att användas såsom kreditpapper, enär de gifva panträtt i varan, hvilken icke utan deras återställande utlemnas. Den, som t. ex. genom köp blir egare, måste således för att komma i besittning af den deponerade varan först infria warranten. Warrants med eller utan »weightnotes» begagnas numera, ehuru i mindre grad och hufvudsakligen såsom medel att underlätta varubelåning, äfven i åtskilliga andra land: Frankrike, Belgien, Tyskland (der kallade lagerscheine), Österrike m. fl., och deras bruk har reglerats genom detaljerade bestämmelser i handelslagarna. Jfr Sauzeau: »Manuel des docks et warrants» (1877). J. L-r.
Warren [oå'rren], Mercy, nord-amerikansk författarinna, f. 1728, d. 1814, var syster till statsmannen J. Otis och blef 1754 gift med general J. Warren. Hon utgaf 1778 de politiska satirerna The group och The adulator samt två sorgspel, alla utmärkande sig för patriotisk lyftning. Hennes poetiska arbeten utgåfvos samlade 1790, hennes History of the revolution war i 3 bd 1805.
Warren [oå'rren], John Collins, nord-amerikansk kirurg, f. 1778, d. 1856, studerade i Boston samt i England och Paris, blef 1815 professor i anatomi och kirurgi i Boston och räknades bland Nord-Amerikas förnämsta kirurger. Efter upptäckten af bedöfningen med eter (1846) var W. den förste, som under eter-narkos utförde en kirurgisk operation. Bland W:s många skrifter intager hans Surgical observations on tumours (1837) främsta rummet. 1837 besökte han åter Europa, drog sig sedan småningom tillbaka från praktiken samt egnade sig med förkärlek åt naturalhistorien och den jämförande anatomien. R. T-dt.
Warren [oå'rren], Samuel, engelsk romanförfattare och rättslärd, f. 1807 i Denbighshire, Wales, studerade först medicin, derefter juridik och uppträdde från 1831 med framgång såsom praktiserande advokat. Han utnämndes 1851 till queen's counsel (kronoadvokat), blef 1853 juris hedersdoktor i Oxford samt förordnades 1854 till recorder (ordförande i brottmålsdomstolen) i Hull och 1859 till en af de två masters in lunacy (domare i mål rörande vansinne). 1856--59 representerade W. valkretsen Medhurst i underhuset. Död 1877. W. utgaf åtskilliga beaktansvärda juridiska arbeten, men vardt mera känd genom sina (urspr. i »Blackwood's magazine» införda) noveller. Hans Passages from the diary of a late physician (1832--38; »En läkares memoirer», 1834), korta och hemska verklighetsbilder, väckte stort uppseende och än mera hans roman Ten thousand a year (1841; »Tio tusen pund om året», 1861), som trots den banala överdriften i patos och lustighet präglade sig kraftigt in i allmänhetens minne. Hans följande berättelser slogo vida mindre an. En folkupplaga af hans belletristiska arbeten utgafs i 18 bd 1853--55.
Warren [oå'rren]. 1. Henry W., engelsk målare, f. i London 1798, d. derst. 1879, utbildade sin talang som aqvarellist genom resor på kontinenten och i Orienten och målade icke blott landskap och arkitektur, utan äfven historiska framställningar och porträtt, hvarjämte han äfven lemnade teckningar till illustrerade verk. -- 2. Edmund George W., engelsk målare, den föregåendes son, född i London, är äfvenledes aqvarellist och målar mest landskap, poetiska och effektfulla, ehuru flyktigt utförda (Sommarmorgon vid floden Arun, Picknick på vattnet, April i skogen vid Dean m. fl.).
Warren Hastings [oårren he'stings]. Se Hastings.
Warrington [oå'rringtönj, stad i vestra England, till större delen i Lancashire, till en mindre del i Cheshire, vid Mersey och Sankeykanalen samt London--Northwestern-jernvägen, omkr. 25 km. ö. om Liverpool och ungefär lika långt s. v. om Manchester. 52,742 innev. (1891). Några af gatorna äro breda, med vackra moderna byggnader, men de flesta äro krokiga och smala, omgifna af oansenliga hus. Märkliga byggnader äro stadskyrkan, stadshuset, museet och biblioteket (bygdt 1857, utvidgadt 1876 och 1881 med konstgalleri och läsrum) och konstskolan. Stadens förträffliga kommunikationsmedel och dess läge mellan de stora fabriks- och handelsstäderna Manchester och Liverpool utgöra jämte dess egen omfattande industri de förnämsta källorna till dess välstånd. W. var en bland de äldsta fabriksstäderna i Lancashire, med tillverkning af grofva linneväfnader, segelduk och buldan. Nu tillverkas der jernarbeten af olika slag (såsom stångjern, bandjern, filar och andra verktyg, jerntråd, jerntrådslinor, stift m. m.), tvål, malt, öl, glas och bomullsväfnader,
Källa: Project Runeberg ·
