Sida 178
Waterford. 1. Grefskap i irländska prov. Munster
nedlades dock snart, men sedermera har denna värdelösa malmfyndighet, om den så kan kallas, gång på gång åsamkat nya spekulanter stora förluster. Th. N-m.
Vassy [-si], stad i franska depart. Haute-Marne (Champagne), vid Marnes biflod Blaise. Omkr. 3,000 innev. Jernverk. Om »blodbadet i V.» d. 1 Mars 1562 se Hugenotter, sp. 18.
Vassända-Naglum, socken, förenad af de båda socknarna Vassända och Naglum, i Elfsborgs län, Väne härad. Areal 10,933 har. 3,326 innev. (1891). Annex till Vänersborgs stad, Skara stift, Väne kontrakt. Socknens kyrka benämnes Gustaf Adolf.
Vastijaure, en af Stora Lule-elfs källsjöar, i Lule lappmark, 548 m. öfver hafvet.
Vasto, stad uti italienska prov. Chieti (Abruzzo), nära Adriatiska hafvet och vid jernvägen Bologna--Ancona--Otranto. 9,761 innev. (1881). Olivodling, fiske samt tillverkning af stengods, ylleväfnader och siden. I stadshuset förvaras en samling af i trakten funna romerska antiqviteter och inskrifter. V. är de samnitiske frentanernas Histonium.
Vásuðr, Nord. mytol., är enligt Snorres edda fader till Vindsvalr (se d. o.) och farfader till Vintern. Namnet betyder »den. som ställer till rusk(väder)». Ad. N-n.
Vat [fat], Holl., »fat», ett målkärl för flytande varor, = 1 hl.
Vatatzes. Se Johannes, östromerska kejsare, 3.
Wateau. Se Watteau.
Watelet [vatlä], Louis Étienne, fransk målare, f. 1780 i Paris, d. derst. 1866, utbildade sig genom studium af naturen till landskapsmålare. Han började dock med det gamla historiska landskapet, deri staffaget behöll sin traditionella betydelse, och 1810 erhöll han medalj för ett herdelandskap. På detta sätt fortfor han ännu ett tiotal år, men derefter började han måla utsigter från sitt eget land, och 1822 utförde han en stor Vy från terrassen i S:t Germain-en-Laye. Samma år reste han till Italien och utvecklade dermed sin förmåga, så att han kunde i viss mån lösa sig från de gamla akademiska banden. Följden blef ett par taflor, Nemi-sjön och Kaskatellerna vid Tivoli, med hvilka han väckte uppseende vid 1824 års salong. De voro bland de första försöken att återgifva söderns natur i dess egen nobless, utan att vara skådeplats för något klassiskt uppträde. Återkommen till Frankrike, uppsökte han vackra trakter i alla provinser och återgaf dem i aqvarell. Af den uppträdande romantiska riktningen blef han föga berörd, likasom han häller aldrig lyckades att från den trogna återgifningen af det yttre i naturen tränga fram till en verkligt lyrisk uppfattning af henne med en djup och innerlig känsla: Normandisk by i slagregn (1835), Dalen vid Gisors (1840), Tallskog med bäck och qvarn i Dauphiné (1841) m. fl. Hans betydelse är att vara en bland dem, som först på allvar läto naturen gälla för hvad hon var och uppfattade henne som sådan, men hans förmåga var, oaktadt skicklighet i det tekniska, alltför tom att bringa honom ifrån ett visst vacklande mellan det gamla och det nya sättet att måla landskap. C. R. N.
Vater [fa-], Johann Severin, tysk språkforskare, f. 1771, studerade teologi i Jena och Halle, blef 1796 professor i Halle, 1800 i Jena, 1809 i Königsberg och 1820 åter i Halle samt dog derst. 1826. Han var en grundlig kännare af de semitiska språken och af slaviska språk samt utgaf på dessa områden flere språkläror. Genom sitt arbete Ueber die sprache der alten preussen (1820; katekesen från 1561 med gramm. och ordlista) gjorde han den lärda verlden först bekant med den sedan 16:de årh. utdöda forn-preussiskan. Efter Adelungs död (1806) fortsatte V. det af denne stort anlagda språkverket Mithridates oder allgem. sprachenkunde, der han på ett för den tiden ganska förtjenstfullt sätt bearbetat Afrikas och Amerikas språk. Ett för språkforskare välbekant arbete är hans bibliografi Literatur der grammatiken, lexika und wörtersammlungen aller sprachen der erde (1815; ny uppl., utg. af Jülg, 1847). Lll.
Waterblinda (af Höll. water, vatten). Se Blindrå.
Waterbom (af Holl. water, vatten), sjöv., en på hvardera af fartygets sidor befintlig bom, som, då den användes, står tvärs ut från fartygssidan, men vid andra tillfällen ligger horisontalt tätt invid denna. Då fartyget är till segels, nyttjas denna bom för att till dess yttre ända utbreda eller skota underledseglet genom det s. k. waterskotets halande; då fartyget deremot ligger till ankars, förtöjas till waterbommen båtarna, för att dessa ej må hugga i fartygssidan. Från hvarje bom nedhänga då små lejdare (stegar), för att underlätta manskapets äntrande från och till båtarna. För att man skall kunna hålla waterbommen på dess rätta stånd och flytta honom till eller från fartygssidan, är han försedd med s. k. förgaj, aktergaj och toppgaj (se fig. i art. Tackling). R. N.
Waterbord (af Holl. water, vatten), skeppsb., det i vinkeln mellan däcksbalkarnas öfverkant och fartygets innersida liggande timmer, i hvars inner- och öfverkant är urholkad en ränna, i hvilken på däcket befintligt vatten samlas för att derifrån genom spygatten ledas ut igenom fartygssidan (se fig. 1, p, i art. Bordläggning). J. G. B.
Waterbury [oåtörbörri], stad i nord-amerikanska staten Connecticut, vid Naugatuck river. Befolkningen, mest tyskar och irländare, hade 1880 en storlek af 17,806 pers., men 1890 af omkr. 30,000. W. intager inom metallindustrien första platsen i unionen. Fabrikerna, på hvilkas anläggning nedlagts 10 mill. doll., tillverka mässings- och kopparplåt samt tråd och rör jämte en mångfald mindre artiklar, såsom klockor, ur, lampor, knappnålar, pläterade arbeten. W. anlades 1677, men blef stad först 1853.
Water clerk [oåtör klärk], Eng. (af water, vatten, haf, och clerk, kontorist), handelst., en skeppsmäklares (skeppsklarerares) bokhållare.
Water closet [oåtör klå'set], Eng., vattenklosett. Se Klosett.
Waterford [oåtörförd]. 1. Grefskap i irländska prov. Munster, mellan hafvet i s., Cork
Källa: Project Runeberg ·
