Wessel

Wessel, Johann (äfven kallad Gansfort efter en by i Westfalen, från hvilken hans familj härstammade), en af de främste bland reformationens förelöpare, föddes omkr. 1419 i Groningen (Nederländerna) och erhöll sin första uppfostran hos Gemensamma lifvets brödraskap i Zwolle, hvarest den bekante Thomas a Kempis och särskildt dennes bok »Om Kristi efterföljelse» på honom utöfvade ett stort inflytande. Efter att hafva gjort grundliga studier vid Kölns universitet besökte han flere andra högskolor, framförallt Paris, hvarest han under sexton år lär hafva verkat såsom fri akademisk lärare. Han uppehöll sig äfven någon tid i Rom. W:s eminenta begåfning och stora lärdom förskaffade honom vedernamnet Lux mundi (»verldens ljus»). Omkr. 1479 drog han sig tillbaka till sin hembygd och egnade återstoden af sitt lif åt fortsatt teologisk forskning samt åt ungdomens undervisning dels i klostret på S:t Agnesberget vid Zwolle, dels i sin födelsestad, hvarest han dog 1489 och fick sin sista hviloplats under hufvudaltaret i klosterkyrkan. Hans sista ord voro: »Jag känner ingen annan än Jesus, den korsfäste». -- Luther har gifvit W. det vittnesbördet: »Om jag förut läst Wessel, så kunde mina vedersakare lätteligen tro, att jag tagit allt af honom, ty så öfverensstämmande är bägges vår anda». W:s öfverensstämmelse med Luther framträder i synnerhet i hans lära om den hel. skrift och de kristnes allmänna prestadöme samt i hans uppfattning af aflaten, boten, tron och rättfärdiggörelsen. Deremot erinra hans läror om nådavalet, kyrkan och nattvarden mera om den reformerta kyrkan. Om hans uppfattning af skärselden se d. o. Bland hans efterlemnade skrifter, hvilka till en stor del blifvit förstörda af tiggaremunkarna, intager den med titeln Farrago (d. v. s. blandfoder) det främsta rummet. En samlad upplaga af hans qvarvarande skrifter ombesörjdes af Petrus Pappus (1614). Jfr K. H. Ullmann: »Reformatoren vor der reformation» (1841--42). J. H. B.