Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Wied

Ämne: Furstehus och adelsätter · Kejsare, kungar, drottningar och furstehus

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 885 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Wied [vid], tysk fursteslägt, som på mödernet härstammar från den ätt, hvilken redan 1093 egde grefskapet Wied. Då den 1243 utslocknade på svärdssidan, ärfdes grefskapet af en ättling på qvinnolinien, Bruno, grefve af Isenburg, hvars ätt utgick på manslinien 1462, då W. ärfdes af Didrik af Runkel (vid Lahn). Han är stamfader för den nu lefvande slägten, som 1698 delade sig i linierna W.-Runkel, hvilken egde öfre grefskapet W., 1791 upphöjdes i riksfurstligt stånd och utgick 1824, och W.-Neuwied, som innehade det nedre grefskapet W., 1784 blef riksfurstlig och under namnet W. 1824 samlade slägtens alla besittningar. Några af ättens medlemmar hafva utmärkt sig på vetenskapens och literaturens fält, såsom den bekante naturforskaren prins Maximilian af Neuwied (se Maximilian, tyska furstar 3) och hans brorson furst Herman af W. (f. 1814, d. 1864), hvilken anonymt utgaf åtskilliga filosofiska arbeten. Denne var i sitt äktenskap med prinsessan Maria af Nassau (en halfsyster till Sveriges-Norges drottning Sofia) fader till ättens nuv. hufvudman, furst Vilhelm (f. 1845), förmäld 1871 med prinsessan Maria af Nederländerna (f. 1841, syster till Sveriges-Norges drottning Lovisa), och Elisabet (född d. 29 Dec. 1843), sedan 1869 gift med nuv. konung Karl I af Rumanien samt känd som själfull författarinna och skaldinna under psevdonymcn Carmen Sylva. Bland hennes skrifter må nämnas sagosamlingen Leidens erdengang (1882; »Lidandets jorde vandring», 1884), Ein gebet (»En bön», s. å.) och diktsamlingen Meine ruh. Utom ofvannämnda försvenskade stycken hafva äfven andra af hennes pennas alster öfversatts till svenska, såsom operan Neaga, öfvers. af Fr. Hedberg (1884) och försedd med musik af I. Hallström, som derjämte satt musik till flere af hennes andra dikter.