Read Runeberg

Person · f. 1808

Henrik Wergeland

Henrik Arnoldus Wergeland

Norsk skald, den föregåendes son

Nämns i 9 verk på 10 sidor.

Nordisk familjebok, första upplagan (1876–1899)

Wergeland, Henrik Arnoldus, norsk skald, den föregåendes son, född d. 17 Juni 1808 i Kristianssand, röjde redan som skolgosse sin poetiska begåfning genom små vers och komedier samt fick vid tretton års ålder t. o. m. en liten novell, Blodstenen, införd i »Morgenbladet» under märket »W. q. x». Då novellen sedan upptogs i Elmqvists »Lsesefrugter», ansågs sjelfve Washington Irving vara författaren. Vid faderns förflyttning till Eidsvold, 1817, kom W. i Kristiania katedralskola och blef student 1825. År 1827 skref han farsen Ah! under sitt bekanta märke Siful Sifadda och redan året derpå ännu en fars samt det tämligen klena dramat Sinclairs död. Under loppet af mindre än ett år fullbordade han derefter sitt väldiga opus Skabelsen, mennesket og …

Läs hela artikeln i Nordisk familjebok

När personen nämns

  1. 1890-talet: 5 verk
  2. 1900-talet: 2 verk
  3. 1910-talet: 0 verk
  4. 1920-talet: 0 verk
  5. 1930-talet: 1 verk
  6. 1940-talet: 1 verk

Verk per årtionde efter tryckår; flest från 1890-talet (5).

I böckerna

Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872 (1942) · 2 sidor

  • s. 210 …af den offentliga bildningen i vårt land. Staten bör vara Geniets fader. — Den bekante Norrske författaren, Henrik Wergeland, har till Kommissionen för allmänna undervisningens förbättring ingifvit en skrift, hvari han fäster kommissi…
  • s. 240 …Fortalte af P. C. Asbjörnsen. Förste Samling t Christiania d. 12 juli 1845. Bureauchef ved Rigsarchivet, Henrik Wergeland, er ikke mere. Efter en langvarig tærende Lungesygdom, under hvilken hans stærke lyse Wergeland_ Aand og rig…

Idun: 1893 (1893) · 1 sida

  • s. 186 …n för ting »au natu- rel» gå ända till vurm, och till en sådan hade den gått hos den bekante norska skal- den Henrik Wergeland, enligt hvad en hans lefnadstecknare berättar. Wergelands lidelsefulla kärlek till naturen gaf sig i hans yng…

Unionen. Del 2. (1894) · 1 sida

  • s. 21 …llt mera betraktas som ett frihetens ofelbara värn. Den norska sången vaknade och ställde sig redan nu, med Henrik Wergeland, i den politiska agitationens tjänst. Och så kunde valen till 1833 års storting helt plötsligt bringa fram…

Idun: 1896 (1896) · 1 sida

  • s. 363 …es- ter, af hvilka de två första, »Den Bergtekne» och »En Svane» utfördes af hr John Forsell och den tredje, »Henrik Wergeland», af hr O. F. Lundqvist. Medan de båda förstnämnda präglas af ett visst vemod och en underlig mystisk stäm- n…

Ord och Bild: 1899 (1899) · 1 sida

  • s. 691 …pel, som framkommo. Men under allt detta växte starkt och stilla krafvet på en norsk seen för Norge. Skalden Henrik Wergeland hade redan 1835 påpekat önskvärdheten af en norsk teaterskola och en af staten understödd teater, där blott »…

Idun: 1899 (1899) · 1 sida

  • s. 735 …lers sånger — bland hvilka Ragna och Ragnhild voro nya för kvällen — hr C. F. Lund- qvists ståtliga stämma i »Henrik Wergeland» och »Landkjending», hofkapellets utmärkta spel i de symfoniska danserna m. m. — allt bidrog till den äkta hö…

Ord och Bild: 1900 (1900) · 1 sida

  • s. 710 …it en diktarereligion; här mötas i viss mån till och med så totalt skiljaktiga personligheter som den robuste Henrik Wergeland och den af pur andlighet genomskinlige Novalis. Det adertonde århundradet hade som bekant uppfattat naturen…

Hvar 8 dag – Årg. 6 (1904/1905) (1905) · 1 sida

  • s. 47 …upp, hur Bellmans i grunden melankoliska so glöshet stegras till Johannes Ewalds patetiska och förfinas till Henrik Wergelands nervöst känsliga natursvärmeri och längtan etter uppgående i det "evige Öjeblik". Hvad det ändå är för en hö…

Bonniers konversations lexikon (1937) · 1 sida

  • s. 549 …närmast efter Norges skilsmässa från Danmark medföra i litteraturen föga förnyelse. En sådan kommer först med Henrik Wergeland, vilken med sin romantiska panteism och religiösa naturmystik och sin ljusa tro på fäderneslandets och hela m…