C. J. L. Almqvist. Hans lif och verksamhet

anekdot, att hon nämligen skulle vid inträdet hafva »gjort tecken» åt sin herre, att han icke borde dricka af det hon medförde. •

Samma vitne säger vid ett tillfälle, att då arsenikblandningen skulle hafva egt rum, var von Scheven hemma; vid ett annat förhör upplyser hon, att ingen annan än Almqvist fans då i våningen.

Och detta samma, sin husbonde lydiga fruntimmer såg saker, som hon enligt naturens vanliga lagar icke kunnat se. Vi hemställa till herrar kemister, huruvida det är möjligt, att, : utan föregående vetskap derom, se arsenikpulver i en hafre-soppa; är soppan tillagad af gryn, så är det orimligt, och j är den af mjöl, så skulle dock arsenikkomen för synsinnet | endast framträda som små klumpar, liknande gryn, så vida | man icke förut visste att arsenik fans i skålen. Men så fort j vitnet fann soppan se ut annorlunda än hon tänkt sig, varse- 1 blef hon arsenik i den, såsom hon uttrycker sig, »föruttunna och klara soppan». Härvid må anmärkas, att tunn kan soppan hafva varit, men klar hafresoppa har hittills varit obekant inöm kokkonstens mysterier. j

Det är i hög grad Öfverraskande, men det står imellertid i att läsa i rättegångshandlingarna, att den försigtiga pigan till- ! sammans med en väninna efter läkarens exempel företog sig ; en kemisk undersökning genom förbränning af de arsenik- j kom hon hittat, och dervid kände hon en tydlig lukt af hvit- i lök, såsom arseniken egnar och anstår! '

Alla utgingo från den förutsättningen, att Almqvist var i en giftblandare, och sedan bevisade man, fullkomligt efter j godtycke, hans brottslighet.' |

Vi tro oss härmed hafva tillräckligt påpekat, med hvilken j utomordentlig försigtighet man bör anlita rättegångshandlin- j gama. Det är nu vår pligt, att framlägga hvad som talar i för Almqvists brottslighet; vi göra det icke med hat eller skadeglädje, utan med innerlig sorg öfver att äfven de högst , begåfvade bland menniskor äro så beroende af yttre och inre omständigheter, så nedtryckta i stoftet, att de ej förmå resa sig, när de en gång på fullt allvar brutit med sitt bättre jag.