Sida 236
VII. Flykten från fäderneslandet Almqvists sista lefnadsöden
Sjelf har Almqvist icke någon delaktighet i denna pikanta notis; enligt hvad professor Lysander, som innehar materialier till teckningen af Almqvists Amerikalif, meddelat oss, har han icke omtalat något annat förhållande till Lincoln, än den lilla beröring vi nyss nämnde. Men till och med om han roat sig med att inbilla någon godtrogen, att han på detta sätt% kommit sig upp i den nya verlden, borde man dock betrakta denna uppgift med misstro, ända till dess den blifvit bestyrkt
Mot slutet af 1865 lemnade Almqvist Amerika, enligt hvad han sjelf berättat, på grund af den svårighet att försörja sig, som uppstod i följd af inbördeskriget Efter fjorton ärs kringirrande lif drogs han ock troligen af längtan till hemlandets närhet, och valde för sina sista dagar den stad, der han uppehållit sig något äfven på utresan från fäderneslandet* nämligen Bremen. Han afled der den 26 september 1866, innan den af hans närmaste (hans dotter), som farit dit för att vårda honom i hans sista stunder, ännu hunnit fram.
Dödsfallet framkallade helt naturligt i svenska pressen en mängd uttalanden om hvad den hädangångne en gång varit. En af de utförligaste nekrologerna stod att läsa i Göteborgs Handelstidning, och några der förekommande, på personliga hågkomster beroende uppgifter äro intagna i K. Bremers Kurs i svenska literaturens historia. De illustrerade tidningarna i vårt land företedde då Almqvists porträtt *, och Nybloms lite-
hoppas att han återtager äfven den eller också bevisar dess sannings-enlighet. Hittills är hr Claésons försäkran den enda källan, och för att kunna komma på det klara med denna anekdot, som skulle vara högst intressant, om den blott vore sann, är det naturligtvis nödvändigt att nämna förste * sagesmannen, hvilket med tiden kanske skulle bli svårt nog. Att hr Claésons kritiska förmåga i detta fall möjligen kommer att stå i en föga fördelaktig dager, är en sak af alltför underordnad vigt, för att kunna föranleda något undseende mot fabeln.
* Efter' en fotografi, utförd i Amerika. Här må erinras, att hans bild från yngre dagar finnes i kalendern Nordstjernan 1843; om denna litografi säger han sjelf i ett bref, att, likheten för öfrigt obestridd, voro hans lockar icke i verkligheten så flygande, »utom i biåsväder», men att man förmodligen tyckt att det skulle se mera poetiskt ut så der. — Alm-
Källa: Project Runeberg ·