Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord

Den fabrik, som har de mångsidigaste fabrikaterna torde väl ändock vara J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstad. Man ser där från vanligt gjutgods till de finaste konstgjutna föremål; alla slags spislar, värmledningar för privata bostäder, offentliga byggnader och växthus; alla slag af ångmaskiner från de största till de minsta; fotogen motorer; kvarn- och sågverk; turbiner; bakugnar och degknådare; parkprydnader m. m. Dess vidlyftiga utställningar inom Maskinhallen, Industrihallen, i Nordiska Museet, turistpaviljongen, på trädgårdsplanen o. s. v. bära vittnesbörd härom.

W. Wiklunds verkstäders aktiebolag visar oss, förutom alla slag af gjutgods i järn- och gul metall, äfven alla slags maskiner och apparater för bryggerier, apotek och tvättinrättningar, samt velocipeder, kandelabrar, ljuskronor, skrifbordsuppsatser m. m.

Vi hafva framhållit dessa få bruk och fabriker såsom ett exempel på den mångfald af olika föremål, som där tillverkas, och därmed mångsidigheten i deras verksamhet, såsom en motsats till, hvad som förr var fallet. Om detta nu är den rätta vägen, som man slagit in på eller icke, vilja vi lemna oafgjordt. Vi tro, att det är ett famlande i luften för att söka det rätta och sedan fasthålla därvid. Vi tro, att yrkesdelning är en lika stor nödvändighet som arbetsdelning, och vi tro därföre, att en stor del af de bruk och fabriker, hvilka nu bedrifva en mångomfattande verksamhet, snart skola låta den ena verksamhetsgrenen efter den andra falla, för att hålla sig inom en mera inskränkt sfär och bedrifva specialtillverkningar. Detta kommer nog också att ske i mån som vissa fabrikater få ett stadgadt renommé. Tillverkningen af dem kommer då att ökas i mån af efterfrågan, och man kommer sålunda af sig sjelf att drifva de specialiteter, hvilka äro mest efterfrågade i marknaden och sålunda mest säljbara.

Bland nyaste uppfinningar af finaste slag kunna vi räkna Bröderna Hults båda uppfinningar »friktionsvexeln» och »roterande ångmaskinen».

Hvad nu beträffar den förra, så är den lika enkel som sinnrik. Den består helt enkelt af en rund skifva, hvilken sättes i rörelse genom en vef eller en remskifva eller dylikt. På denna skifva och nära dess periferi äro fästade, på lika afstånd från centrum och från hvarandra, tre axeltappar, på hvilka äro fästade en rulle på hvardera. På dessa rullar äro trädda stålringar, så att ett spelrum uppstår mellan dem och rullarne. Mellan dessa ringar är centertappen så insatt, att ringarne pressas så hårdt mot det cylindriska ramverket, att de blifva omkring */, millimeter förtryckta, d. v. s. till en obetydlig grad ovala. Centertappen, som ej har något lager, hvilar således fast och stadigt mellan stålringarne och är således ej utsatt för annan friktion än rullningsfriktion, och någon annan än sådan finnes icke i hela mekaniken med undantag af den, som uppstår mellan rullarne, och de tappar, på hvilka de äro trädda och som äro fästade på skifvan, hvilken röres genom vefven. Genom denna friktionsvexel kan man med minsta tänkbara friktionsmotstånd och minsta nötning meddela centrumtappen en rotationshastighet af 5,000—6,000 hvarf i minuten, och är den genom den ringa kraft, som behöfves, särdeles lämplig för separatorer, centrifugalpumpar, fläktar och dynamomaskiner m. fl. apparater, som fordra stor hastighet.

Den senare uppfinningen eller den roterande ångmaskinen är äfven byggd på rullningsfriktionsprincipen, ty ej blott cylindern, i hvilken ringen rör sig, hvilar på fjädrande rullager och äfven rullar, hvarigenom den annars starka och kraftödande friktionen mellan cylindern och ringen så godt som upphör, utan valsen i hvilken ringen ingår, hvilar äfven på dylika rullager af tjädrande ringar, så att den roterande ångmaskinens största olägenhet därigenom bortfaller. Ty friktionen nedbringas till ett ytterligt minimum, alldeles såsom fallet är med friktionsvexeln.

Äfven en hel del andra, ehuru mindre viktiga nyheter i uppfinningsväg, finnas att bese på utställningen, men utrymmet tillåter oss ej att ingå på någon beskrifning öfver dem. Kanhända att vi få tillfälle att längre fram ingå i en afhandling om dem.