Sida 88

Utställningens öppnande.

Af A. H—m Dagarne före densamma.

Det är fyra månader sedan vi senast lemnade en beskrifning öfver utställnings-fältet och arbetenas fortgång. Hvilken förändring sedan dess! Allt var då annorlunda än nu. Nybroviken och Brunnsviken voro täckta af tjock och farbar is; utställ-ningsfältet höljdt af ett snötäcke; den nya bron till Djurgården knappast halffärdig, och pråmar, pontoner, pålverk m. m. samt en mängd af byggnadsmaterial och bråte störde intrycket af brons färdiga delar. Utställningens hufvudentré utgjordes af ett plank, och byggnaderna inom detsamma dels saknades såsom ännu icke påbörjade, eller befunno sig i ett så outveckladt tillstånd, att man endast med svårighet eller icke alls kunde göra sig en föreställning om deras blifvande utseende.

Nu ter sig det hela annorlunda. Vattnen hafva af kastat sitt istäcke. Snön, som höljde utställningsfältet, har smält för den varma vårsolens lifvande strålar, gräsmattorna stå gröna, och trädens blad hafva för länge sedan öppnat sina knoppar. Djurgårdsbron står färdig, och man lägger sista hand vid dess afputsning. Den visar nu helt och hållet sina sköna former, sedan pråmar och skräp blifvit aflägsnade, och ter sig som ett litet artistiskt mästerverk i brobyggnadskonst. Mångens öga skall helt säkert smekas af dess fina, vackra former och mjukt svängda uppfarter.

Hufvudentrén närmar sig sin fullbordan, och, ehuru mycket af det dekorativa -ännu återstår, kan man klart skönja, att densamma skall komma att värdigt representera, hvad som gömmes bakom den.

Byggnaderna äro till större delen färdiga.

Administrationsbyggnaden är den första, som möter en till venster och ter sig så vacker i sin öfvergångsstil i villaform, att man känner sig glad vid dess åsyn.

Strax bredvid är en alldeles ny, förut icke påtänkt anläggning, men som ännu icke är på långt när färdig; det är en hängbana eller linbana, som skall förena fastlandet med Djurgården och bilda en tredje kommunikationslänk bredvid de båda andra, nämligen den nya Djurgårdsbron för åkande och promenerande samt den pro-visionela bron för spårvagnarne. Till höger om ingången framför Nordiska muséets gafvel står en folkskolebyggnad färdig, och på planet mellan administrationens byggnad och sportpaviljongen resa sig flera kiosker.

Det stora planet mellan hufvudentrén och industrihallen ter sig behagligt med sina vackra gräsmattor, sina pomerans- och lagerträd, prunkande hyacintgrupper m. m., och framför Nordiska muséet å dess terass höjer sig en vacker obelisk af granit från Örnsköldsvik. Stockholms stads paviljong, sportpaviljongen och kemisk-tekniska ut-ställningspaviljongen med dess smäckra, minaretformiga torn te sig väl och öfva en pittoresk verkan. Sagogrottan visar sina öppningar uti en ofantlig klippa, så natur-troget utförd, att den, som ej vet, att den är konstgjord, måste tro den vara naturlig.

Konungens, samt post- och telegrafverkets paviljonger, hvilka flankera industrihallens terrass, stå färdiga till sitt yttre och likaså största delen af de kiosker, hvilka fylla planet mellan industrihallen och Brunnsviken. Piehlska bryggeriet och Stora bryggeriet, hvilka båda hafva sina paviljonger färdiga, ha nu öppnat sina portar för allmänheten, och ölet flyter redan i strömmar; äfven några restauranter, såsom t. ex. den Svanfeldtska, äro ock öppna samt hafva stor trafik, och dessa lokaler äro de enda, där man får röka. Det är väl, att dessa lokaler redan börjat sin verksamhet, så att de stora massorna af utställare, hvilka befinna sig på platsen, kunna få sina behof af mat och dryck tillfredsställda.

Skannad sida 88